I sitt tal på nyårsdagen sade president Sauli Niinistö att mången europé än en gång har ställt sig frågan: talar man över våra huvuden? EU måste ta en aktivare roll, säger presidenten konstaterar Yrsa Grüne-Luoma i Säkerhetsrådets snabbkommentar.
President Niinistös nyårstal. Skärmdump från YLE.
Rysslands krav på garantier för att NATO inte utvidgas österut har riktats till USA och NATO. Men den här gången kan Europa inte nöja sig med att bara lyssna, säger president Niinistö:
”Flera länders suveränitet, också Finlands och Sveriges, har ifrågasatts på sina håll utanför unionen. Detta gör EU till part i målet. EU får inte nöja sig med att enbart spela rollen som teknisk sanktionskoordinator”.
President Sauli Niinistö är tydlig. Han har upprepat att Finland värnar om sin position som suverän stat. Till detta hör att Finland själv fattar beslut om att ansluta sig till en militär allians eller inte. ”Finland välkomnar NATO:s försäkran från i höst om att dörren står öppen för nya medlemmar”, sade Niinistö bland annat i en radiointervju på nyårsaftonen.
Niinistö har inte velat profilera sig som en NATO-förespråkare. Men han säger att han i samtalen med Rysslands president Vladimir Putin har upprepat samma sak. Också efter de allt hårdare kraven från Rysslands sida om att NATO ska förbinda sig till att inte utvidgas österut: Finland fattar sina egna beslut.
Problemet är att Ryssland inte ser saken på samma sätt. I Moskva ser man en utvidgning av NATO österut som Washingtons taktik. Läget i världen är mer kritiskt än det varit på mycket länge, sade president Niinistö i radiointervjun.
Men det nya året innebär också möjligheter att nå lösningar som ett förbättrat läge att se tillbaka på om ytterligare ett år, lät han förstå. För att detta ska lyckas krävs att EU tar en aktivare roll. Det är inte bara små länders självbestämmanderätt som nu ifrågasätts från ryskt håll. Finland och Sverige är EU-medlemmar och presidenten har rätt i att hela EU:s trovärdighet och position på den internationella arenan har nu utmanats.
Ryska utrikesministeriets presschef Maria Zacharovas varning nyligen till Finland och Sverige om att ett eventuellt finskt och svenskt NATO-medlemskap skulle få ”allvarliga politiska och militära konsekvenser” gör det omöjligt att försöka blunda för vad Ryssland menar med ”österut” – tidigare talade man i Finland helst om att utvidgningsstoppet gällde bara tidigare sovjetiska delrepubliker.
Risto E J Penttilä, direktör för North West Office, en konsultbyrå och tankesmedja, kastade nyligen fram tanken att Finland kanske mycket snart måste ta ställning till ett NATO-medlemskap. Penttilä tror inte på att NATO skulle gå in i ett krig i Europa – Ukraina – men säger att på något sätt måste alliansen visa sin styrka. I dagens läge tror man ändå inte att NATO skulle vilja lägga press på Finland och Sverige genom att ”tvinga” länderna att fatta beslut. I och med den ryska presschefens förtydligande handlar det nu också om att Ryssland givit sig in på EU:s område.
I radiointervjun på nyårsaftonen sade president Niinistö att det verkar som om Rysslands huvudmål skulle gälla kraven på säkerhetsgarantier från NATO:s sida, inte bara läget i Ukraina. Då talar vi om att Europa – inklusive Finlands bilaterala relationer – står inför ett paradigmskifte. Om inte EU klart säger ifrån när en utomstående part försöker bestämma hur delar av unionen ska agera är det inte mycket kvar av trovärdigheten
Under hela Finlands tid som EU-medlem har visserligen Ryssland signalerat samma sak som nu.
Så tidigt som i november 1999 sade den dåvarande ryske ambassadören Alexander Patsev i Helsingfors i en intervju för Hufvudstadsbladet att ett finländskt Natomedlemskap antagligen skulle försämra relationerna. ”Jag vet inte vilka uttryck detta skulle ta”, sade den ryske ambassadören.
När Dmitrij Medvedev under några år avlöste Putin på presidentposten försökte Ryssland också lansera ett nytt säkerhetsarrangemang i Europa. Inne på samma linje är Putin nu.
I sig ligger det alltså inget nytt i varningarna från Moskva – eller ens i förslagen till nya säkerhetsarrangemang i Europa.
Den här gången är kraven mer konkreta och tonen hotfullare.
Yrsa Grüne-Luoma
Frilansjournalist och tidigare utrikes- och säkerhetspolitisk kommentator i Hufvudstadsbladet i Helsingfors.
HÄR FINNS TALET ATT LÄSAS I SIN HELHET.
Här finns YLE:s sändning. Den svenska delen börjar cirka 16 minuter in.
President Niinistö med fru. Foto: Matti Porre/Tasavallan presidentin kanslia
