Solidaritetsaktion för Jurij Dmitriev

Kaa Eneberg, om en konferens i Moskva med fokus på den fängslade Jurij Dmitrievs forskning om stalinismens offer.

I dagens Ryssland rehabiliteras Stalins minne.

Regeringen bör ge ambassaden i Moskva i uppdrag att närvara vid rättegångar mot forskare och aktivister som historikern Jurij Dmitriev. Det kravet har vänsterpartiets avgående ledare Jonas Sjöstedt framfört i en motion till riksdagen, i vilken han bl a konstaterar att: 

”Många svenska familjer har genom hans verksamhet fått klarhet i försvunna släktingars öden.”

De svenska familjerna som åsyftas är de många s k kirunasvenskarna från främst gruvorna i Norrbotten, som värvades för att bygga upp den unga kommuniststaten.

Dmitrievs arbete i republiken Karelen har i 30 år gått ut på att finna mördade offer för Stalinterrorn på 1930-talet. Han och hans medarbetare grävde fram okända massgravar och identifierade dem med hjälp av hemliga polisen KGB:s arkiv. Forskningen har redovisats i en rad böcker. Det mottogs först välvilligt av makthavarna. För första gången fick många veta vad som hänt deras försvunna anförvanter.

Massgravarna i Sandarmoh och Krasnij Bor i mellersta Karelen lockade oräkneliga besökare – makthavare, kyrkans folk, forskare och gemene man. Men för några år sedan ändrades inställningen. Mänskliga rättighetsorganisationer som ledande Memorial har förföljts och blivit stämplade som ”utländska agenter”, dvs spioner.

Myndigheternas negativa inställning till Dmitriev handlar om viljan att rehabilitera Stalins minne. Ryska historiker i Petrozavodsk som lovordat Dmitrievs arbete förnekade plötsligt att de döda skulle ha varit utländska arbetare från ett otal länder. De menade istället att de döda i massgravarna var ryssar som den finska försvarsmakten dödat under Fortsättningskriget 1941-44. Det fick först finska forskare att bara skratta bort anklagelserna, men att nu istället erbjuda ryssarna gemensamt forskningssamarbete. Det är känsligt och president Sauli Niinistö har kopplats in.

Intressant är också att ämnet Gulag med ansenlig litteratur, museer m m och många välrenommerade finska forskare nu kompletteras med yngre akademiska krafter som snabbt skall leverera resultat. Det blir inte några historiska långbänkar. 

Jurij Dmitriev själv sitter sedan tre år tillbaka fängslad i den karelska huvudstaden Petrozavodsk. Anklagelsen mot honom gäller att han skulle ha förgripit sig på sin nu 13-åriga adoptivdotter. För ett år sedan friades han för en liknande misstanke och försattes på fri fot för att efter en tid gripas igen. 

Dmitrievs möjligheter till kontakt med familj och forskarsamhället är små eftersom rätteväsendet kallat ett stort antal vittnen som ålagts yttrandeförbud till den flera gånger uppskjutna rättegången den 25 mars. Det gäller bl a flera familjemedlemmar. Adoptivdottern har försvunnit och sägs vårdas av en okänd äldre kvinna.

Inte heller kunde Dmitriev närvara vid den stora sammandragning som i veckan hållits i Moskva – ett slags indirekt solidaritetsmöts. Ett stort antal ledande forskare samlades i människorättsorganisationen Memorials lokaler för att diskutera hans arbete. De är alla väl insatta i Dmitrievs omfattande forskning och redovisade sina egna erfarenheter i böcker som presenterades vid sammankomsten i Moskva. 

Flera av dem har personligen följt utgrävningarna som började med överflyttningen av 1 111 avrättade fångar från Solovetskjiöarna i norra Ishavet till nuvarande Sandarmoh inne i landet. Solovetskij har av Nobelpristagaren Aleksandr Solzjenytsin utpekats som det första Gulag-lägret i Sovjetunionen.

Memorial, som Dimitriev var med om att grunda lokalt i Karelen början på 1990-talet och som han sedan flera år är ordförande för, har nyligen ålagts en straffbot på miljontals rubel av myndigheterna som klassat den humanitära organisationen som omstörtande ”utländsk agent”.

Memorial har de senaste åren trakasserats och utsatts för fientliga räder. Dmtiriev har också personligen utsatts för attentat – både i  sitt hem i centrala Petrozavodsk och i  en arbetslokal där han förvarade arbetsmateriel bl a dokumentation över massgravarna.

KAA ENEBERG är journalist och författare.