Ett Natomedlemskap är lika nödvändigt som en hemförsäkring när man har en pyroman till granne, men hur försäkrar vi oss på samma sätt mot åskmolnet i Asien? Japan är en uppenbar samarbetspartner för Sverige gällande Kinastrategi, och det är dags att fördjupa det samarbetet.
Två jaktflygplan övar. Foto: Richard R. Schünemann/Unsplash.
På den svenska regeringens hemsida står det att Sverige och Japan sedan länge har goda relationer: ”Samarbetet utgår från gemensamma värderingar och stöd för den regelbaserade världsordningen” (Regeringskansliet, 2022) . Detta rimmar väl med tanken att likasinnade länder ska samarbeta mot diktaturer, men kanske är inte dagens nivå på samarbete tillräckligt för att hantera det gemensamma hotet från Kina. Japan har nu sträckt ut handen till Sverige för fördjupat samarbete, och att Sverige tar den handen är av yttersta vikt (Aftonbladet, 2023).
I diskussionen kring det globala säkerhetsläget beskrivs inte sällan vår samtid som en av de farligaste och mest instabila perioderna i modern tid, inte minst eftersom den globala upprustningen är på en historiskt hög nivå. För att hantera en sådan utmaning ökar nu både Japan och Sverige anslagen till försvaret med mål att försvarsbudgeten ska nå 2% av BNP – en siffra som ingendera varit uppe i på decennier. Att den politiska diskussionen här i Sverige har kommit att präglas av Rysslands invasion av Ukraina, och det ryska hotet mot Europa i stort, är naturligt. Å andra sidan är det viktigt att bryta kortsiktigheten i svensk säkerhetspolitik, och förbereda för långsiktiga hot. Vikten av samarbete mellan likasinnade, demokratiska stater globalt ökar ytterligare i ett läge när delat missnöje över den liberala världsordningen för Putin och Kinas ledare Xi Jinping närmare varandra (The Diplomat, 2023).
Men, är Sverige verkligen hotat av Kina? Ja, Kina är ett långsiktigt och ökande hot mot Sverige. Att svenska universitet har samarbetat med kinesiska forskare med tydlig koppling till landets militär är det senaste exemplet på kinesiskt spionage i militära syften. Cyberattacker för att samla känslig information är ännu ett av många exempel. Kinas spionage följer dessutom landets långsiktiga ambition att bli en global storspelare som påverkar andra länder. Som en auktoritär diktatur åsidosätter landet dessutom konsekvent internationella lagar och normer, och brister i respekten för mänskliga rättigheter, rätten till privatliv, och självständiga staters suveränitet. Kinas ambitioner är inte bara ett hot i Östasien; de utgör även ett hot mot Sverige och vår demokrati.
Det går att hävda att Japan är än mer hotat av Kina och har känt av hotet längre än vi. Utöver ökade militära spänningar i regionen utsätts även Japan för cyberattacker. Att våra länders diplomatiska samarbete nyligen har vidgats till ett bredare försvarssamarbete är därför föga förvånande (Ministry of Foreign Affairs of Japan, 2022). Det finns dock plats för ytterligare fördjupning, speciellt inom just cyberförsvar och kontraspionage. Japan och USA samarbetar redan kring cyberförsvar, och ett trilateralt eller multilateralt samarbete, där hela EU inkluderas, skulle vara fördelaktigt för alla parter. Kinas hot mot Sverige och EU är inte av en traditionellt militär natur, och för att möta underrättelse- och cyberhot måste vi ta vara på befintliga resurser och möjligheter till samarbeten med likasinnade stater.
Utöver fördelarna med ett utökat försvarssamarbete med Japan kan Sverige även dra lärdomar från Japans alliansarbete och strategi, och hur det påverkar landets demokrati. Faktum kvarstår att Sverige innan vår Natoansökan har haft en lång tradition av alliansfrihet, och allianssamarbete kommer bli en ny erfarenhet för oss. Att vara del av en allians är inte alltid harmoniskt, vilket man även tydligt kan se på Japans allians med USA. Balansgången mellan riskerna att bli övergiven av sin allianspartner, och att bli ofrivilligt indragen i en konflikt, är en som Japan har hanterat med bravur, trots att den egna befolkningen inte alltid uppskattar regeringens eftergifter. Oro över kinesisk militär upprustning och nordkoreanska kärnvapen ledde Japan att 2013 stifta lagen om statshemligheter för att möjliggöra underrättelsesamarbete med USA (The Guardian, 2014). Lagen har dock kritiserats hårt för dess vaga formuleringar, och risker i att den kväver kritik mot staten. Lagen påminner om den svenska grundlagsändringen av tryckfriheten som genomfördes hösten 2022 för att kriminalisera utlandsspionage, som fått liknande kritik.
Med andra ord kommer hothantering inte utan risker, och i balansen mellan frihet och säkerhet har Japan under senare år halkat efter; deras demokrati är inte utan brister. Med tanke på de eskalerade spänningarna i Östkinesiska havet är det kanske inte konstigt att en någorlunda ”hobbesiansk” syn fått fotfäste i den japanska debatten – alltså att nationell säkerhet bevaras på bekostnad av viss individuell frihet. Begränsningar av vissa rättigheter och friheter – som till exempel kritik mot staten och regeringen – kan ses som “nödvändiga” för att trygga nationens säkerhet och överlevnad. Att bevara frihet och demokrati ringar dock klent om det sker på bekostnad av det samma – och för att långsiktiga hot inte ska bli så pass akuta att värden som bör skyddas istället offras, är proaktivt samarbete A & O.
Avvägningen mellan frihet och säkerhet är inte alltid lätt, och ett nära förestående hot mot den nationella säkerheten och befolkningen gör det förståeligt svårt att ha is i magen. Faktum kvarstår dock att Japan är en demokrati, och dessutom en av de starkaste rösterna mot Kinas påstridiga politik och påverkanskampanjer. För att förhindra att auktoritära makter ska få fria tyglar i den internationella sfären, är ett proaktivt samarbete med likasinnade demokratier nödvändigt.
Ett svenskt Natomedlemskap är av yttersta vikt för att motverka Ryssland i Europa, men kortsiktigheten i svensk säkerhetspolitik måste få ett slut. Att Kina utgör en utmaning mot demokratin och friheten vi njuter av i Sverige och Europa är inte nytt, och det är dags att vi på riktigt börjar arbeta för att även hantera detta mer långsiktiga hot. Det gör vi bäst genom ett utvidgat samarbete med länder som delar våra grundläggande värderingar och mål – i hela världen. Japan är nödvändigt för Sveriges och Europas hantering av Kina.
Leo Vikinge, student i Fred- och konfliktkunskap vid Uppsala universitet tillika praktikant på Försvarshögskolan i Stockholm.
