Förbindelserna mellan Sverige och Taiwan, Bidenadministrationens Taiwanpolicy, Taiwans hantering av coronapandemin och -infodemin, Hongkong och det militära läget i Taiwansundet. Det är några av frågorna som tas upp när Säkerhetsrådets Philip Anstrén samtalar med ambassadör Yao, som är Taiwans representant i Sverige sedan sommaren 2020. Ambassadör Yao var tidigare Taiwans generalkonsul i Seattle och har innehaft en rad högt uppsatta poster på Taiwans utrikesdepartement och nationella säkerhetsråd, med fokus på Nordamerika.
”Vi är väldigt oroade för risken att en militär konflikt bryter ut. Vi förstår att Xi Jinping, om han känner sig pressad inrikespolitiskt, kan ta till nationalism och en konflikt med Taiwan för att befästa sitt stöd”, säger ambassadör Vincent Chin-Hsiang Yao till Säkerhetsrådet. Foto: Wikimedia Commons/kremlin.ru/Taiwans representation i Sverige.
Du kom till Sverige för sju månader sedan. Vad för intryck har du fått?
– Folk är inte så vänliga som jag förväntade mig. Jag har bott många år i USA, och amerikaner är bättre på att säga hej. Men när jag pratar med svenskar är det uppenbart att de uppriktigt vill lära sig mer om förbindelserna mellan Sverige och Taiwan. Sverige har också allt mer riktat sin uppmärksamhet mot Taiwan, eftersom vi varit framgångsrika med att bemöta coronapandemin. Så många politiker, särskilt svenska riksdagsledamöter, är väldigt ivriga att lära sig mer om Taiwan. Det skapar goda förutsättningar för oss att fördjupa de bilaterala banden mellan Sverige och Taiwan.
Låt oss prata om de bilaterala förbindelserna. Hur är de egentligen?
– Kort sagt är de stabila men inte tillfredsställande: vi har inga formella diplomatiska förbindelser. Taiwan behandlas som en andrahandsfråga, som en komponent av Sveriges förbindelser med Kina. Då blir det lätt att den svenska regeringen bara fokuserar på handel och investeringar, som man gör nu. Sverige är i alla fall framgångsrikt där. Sverige handlar mer med Taiwan än de andra nordiska länderna.
Sverige och Taiwan anordnar årliga handelskonsultationer, Joint Business Council. Vad står på agendan och vad behövs för att lyfta handeln till nästa nivå?
– Vi har pratat om hur vi kan främja innovativa start-up-utbyten inom industri, samarbete när det gäller smart och hållbar transport, precisionssjukvård, finansiell teknologi samt smarta städer. Handelsbalansen mellan våra två länder är i dagsläget jämn. Vissa år har Sverige till och med åtnjutit ett överskott med Taiwan. Sverige investerar dock mycket mer i Taiwan än Taiwan investerar i Sverige. Ett bilateralt investeringsavtal mellan Taiwan och EU skulle vara det bästa sättet att lösa det problemet på. Sveriges handelsminister uttalade nyligen stöd för ett sådant avtal. Det är första gången hon gjort det offentligt. Det är mycket positivt och sänder en tydlig signal till andra EU-länder.
Vad mer kan göras för att stärka förbindelserna mellan Sverige och Taiwan?
– Till att börja med behövs ett luftfartsavtal. Det skulle göra det möjligt att upprätta en direkt flygrutt mellan Sverige och Taiwan. Det skulle inte bara gynna den svenska turistindustrin, utan också bidra till att skapa mer folkliga förbindelser mellan våra två länder. Dessa är otillräckliga i dagsläget. Vi har några utbytesstudenter, men inte många. Vi har några turister, men inte många. Vi har några affärsmän som reser, men inte många. En direkt flygrutt behövs för att göra någonting åt detta.
Vi måste också höja statusen på våra respektive representationskontor. Business Sweden representerar Sverige i Taiwan, men har inga egentliga konsulära befogenheter. Att åtgärda detta behövs om vi ska ha mer folkliga förbindelser. Business Sweden behöver också diplomatisk immunitet och skattebefrielse, något vi också behöver här i Stockholm. I dagsläget finns vi inte ens med på listan över utländska beskickningar i Sverige! Vi behöver göra det om våra länder ska kunna ha mer normala utbyten.
Sverige deltog 2019 i ett evenemang om medieläskunnighet inom ramen för det så kallade Global Training and Cooperation Framework. Berätta mer om detta!
– GTCF upprättade 2015 av Taiwan och USA. Taiwan tillåts inte delta i de flesta internationella organisationer på grund av kinesiskt motstånd, så tanken var att ge oss en möjlighet att bidra till att lösa globala problem. Taiwan och USA har anordnat dussintals evenemang genom GTCF, om bland annat energi- och cybersäkerhet, katastrofhantering, humanitärt bistånd samt demokratisering. Fyrtio länder och över tusen tjänstemän och experter har sedan 2015 deltagit i dessa workshops.
Sverige var det första europeiska landet som var värd för en workshop inom ramen för GTCF. Andra demokratiska länder, inklusive Nederländerna och Australien, har sedan dess följt efter, och vi ser gärna att svenska representanter fortsätter att delta i GTCF!
Ambassadör Yao, du har tidigare fokuserat mycket på Nordamerika. Vad för Taiwanpolitik kan vi förvänta oss av Bidenadministrationen?
– Med tanke på vad den nya amerikanska utrikesministern, Tony Blinken, och nationelle säkerhetsrådgivaren, Jake Sullivan, har sagt offentligt kan man se kontinuitet med Trumpadministrationens starka stöd för Taiwan. Det första uttalandet som det nya amerikanska utrikesdepartementet utfärdade om förbindelserna mellan Taiwan och USA kom efter kinesiska militära provokationer i Taiwansundet. I det betonade man vikten av att konflikten i Taiwansundet får en fredlig lösning som respekterar det taiwanesiska folkets önskningar. Man betonade också Taiwans frihet och demokrati, och sa att USA:s åtaganden till Taiwan är ”rock-solid.” Det sänder en tydlig signal.
Tror du att Bidenadministrationen kommer att vilja arbeta med mer europeiska länder när det gäller Taiwan och läget i Taiwansundet?
– Bidenadministrationen har utnämnt Kurt Campbell till chef för Indiska oceanen och Stilla havet vid USA:s nationella säkerhetsråd. Han är Asienexpert men har också många motparter i Europa. Bidenadministrationen vill också återställa den transatlantiska länken. Ärligt talat förstår alla att amerikansk policy kommer att fokusera på Indiska oceanen och Stilla havet de kommande åren. Så jag tror att USA kommer att se Europas inblandning i regionen som en prioritet när det gäller den transatlantiska agendan.
Ambassadör Vincent Chin-Hsiang Yao på ett ISDP-seminarium 2020. Foto: Taiwans representation i Sverige.
Låt oss prata om coronapandemin. Som du sa tidigare har Taiwan hanterat viruset mycket framgångsrikt. Vad är nyckeln till Taiwans framgång?
– Vi lärde oss vår läxa. Vi förlorade 2003 en 70 liv till SARS, mer dödsfall än vi sett nu. Det var ett hårt slag mot den taiwanesiska regeringen och sjukvården. Vi förberedde oss i sjutton år och var vaksamma för risken för en ny pandemi. Så i december 2019, när de första rapporterna kom från Wuhan, varnade vi alla sjukhus i Taiwan. Vi försökte också varna Världshälsoorganisationen, men våra varningar ignorerades. I januari blev Taiwan det första landet i världen att instifta gränskontroller för passagerare från Wuhan. Senare stängde vi också gränsen till Kina och för de flesta utlänningar. Vi använde ny teknologi för att spåra smittfall, och vi har också strikta karantänåtgärder.
Social tillit till regeringen är en annan faktor. Taiwan har åtnjutit detta eftersom vi är ett demokratiskt samhälle och vår regering har varit mycket öppen med information. Vissa åtgärder har naturligtvis inskränkt folks rättigheter. Men majoriteten av våra medborgare gör gärna små uppoffringar för att säkra samhällets välbefinnande.
Kinesisk desinformation har varit ett annat problem under coronapandemin. Hur har detta påverkat Taiwan? Vad har ni gjort för att bemöta det?
– Under pandemin har kinesisk desinformation fokuserat på att smutskasta den taiwanesiska regeringens förmåga att hantera Covid-19. Under lokalvalen 2018 visste vi inte hur vi skulle bemöta desinformation. Men nu har vi lärt oss. Myndigheterna har inte bara tillhandahållit utbildning i medieläskunnighet, utan har också sett till att svara väldigt snabbt på desinformation. Regeln är att myndigheter och departement ska kunna gå ut med tydliga, korta och humoristiska svar inom två timmar. Tanken är att regeringens svar ska vara lika roliga och enkla att sprida som desinformation. Det har övertygat Kina om att vi inte är en så lätt måltavla för desinformationsattacker.
Kina har haft mer framgång när det gäller att kväsa demokrati och mänskliga rättigheter i Hongkong. Vad innebär det för Taiwan och läget i Taiwansundet?
– Kort sagt har det stärkt övertygelsen på Taiwan att, nej, vi kan inte lita på Kinas ”Ett land, två system”-lösning på Taiwanfrågan. Taiwan har varit åtskilt från Kina i över 70 år. Det taiwanesiska folket har njutit av demokrati och frihet sedan Taiwan började demokratiseras mot slutet av 1980-talet. Detta är väldigt viktigt för oss, och särskilt för den yngre generationen. De överväger inte alls att leva under något annat system.
Vad gäller läget i Taiwansundet har vår regering varit ansvarsfull. Vi har aldrig gjort något provokativt. Kina, å andra sidan, försöker hota Taiwan militärt, ekonomiskt och diplomatiskt. Det är Kina som försöker störa status quo, inte Taiwan. Vi har försökt ligga lågt för att inte uppröra Kina. Vi vill sitta ner och diskutera villkorslöst, men de vägrar.
Men Kina insisterar fortfarande på att Taiwan ska förenas med fastlandet enligt ”Ett land, två system”-modellen. Betyder det att risken för krig har ökat?
– Vi är väldigt oroade för risken att en militär konflikt bryter ut. Vi förstår att Xi Jinping, om han känner sig pressad inrikespolitiskt, kan ta till nationalism och en konflikt med Taiwan för att befästa sitt stöd. Det är därför vi fortsätter att stärka våra partnerskap med likasinnade länder såsom USA och Japan. Vi arbetar också med att stärka vår defensiva förmåga. Vi investerar särskilt i asymmetriska förmågor och vårt reservistsystem, inte bara så vi kan stå emot en kinesisk invasion, utan också så vi kan slåss på lång sikt. Vi arbetar till och med på att stärka vår inhemska försvarsindustri.
Är det något Europa kan göra för att bidra till att undvika en konflikt?
– EU kan utveckla omfattande förbindelser med Taiwan – även om man samtidigt vill ha nära förbindelser med Kina. Enskilda länder är sårbara för hot och sanktioner från Peking. Men EU är Kinas största handelspartner, och unionen är stark nog diplomatiskt för att stå emot kinesiskt tryck. Så om det råder samförstånd mellan EU:s medlemsländer är det möjligt att driva på för att Kina ska respektera Taiwans önskningar när det gäller en eventuell lösning på Taiwanfrågan. Man måste också dra mer uppmärksamhet till att Taiwan är ett demokratiskt och fritt land, och övertyga kommunistpartiet att detta inte är att blanda sig in i Kinas inrikespolitiska frågor.
Philip Anstrén
På fredag publiceras Anstréns samtal med Bengt Carlsson, Sveriges representant i Taiwan.
