Förutsättningarna för krig är inte som de en gång var. Numera utspelar sig geopolitiska konflikter i en gråzon mellan krig och fred. De hot som den fria världen i dag möter riktas mot hela vårt samhälles grundläggande förmåga att fungera.
Hoten kan handla om cyberattacker, desinformation, nätspionage eller strategiska investeringar i företag som stärker främmande makts förmåga att påverka och dominera. Det handlar även om hur penningtvätt används för att finansiera subversiv verksamhet, industrispionage eller hot mot enskilda privatpersoner.
I Frivärlds nya antologi Gråzon diskuterar ett antal säkerhets- och försvarspolitiska experter den nya tidens hot mot fria och demokratiska samhällen. Antologins kapitel beskriver olika former av hot och hur vi måste tolka och bemöta dem.
– Det vi talar om är en typ av krigföring som pågår just nu. Det handlar inte bara om det territoriella, att försvara ett lands gränser, utan om att värna ett samhälles olika institutioner i en tid där vi verkligen behöver dem, säger Frivärlds ordförande Gunnar Hökmark.
Med anledning av lanseringen anordnade Frivärld ett digitalt panelsamtal med antologins författare. Samtalet sändes live på Frivärlds Facebooksida och går att se i efterhand.
Författarna till antologin presenterade sina bidrag och deltog i en diskussion om hur samhället kan skapa större motståndskraft för att hantera den nya hotbilden.
– Det största problemet är att vi saknar beslutsamheten, och det är lika gammalt som mänskligheten och konflikten själv. Det handlar om att vi inte vill ta tag i de här frågorna för att det är väldigt jobbigt att ta konflikten, sa Oscar Jonsson, fil.dr. i krigsvetenskap, och gav några exempel:
– Det handlade inte om att man inte visste om vilka de ”små gröna männen” var på Krim, utan att Ryssland erbjöd väst en möjlighet att låtsas om att man inget visste för att man saknade beslutsamheten att göra något åt det.
Annika Nordgren Christensen lyfte behovet av att höja motståndskraften i samhället här och nu. Bland annat genom att stärka gråzonskompetensen hos olika aktörer när det civila försvaret åter ska byggas upp, vilket hon ger förslag på i sitt kapitel.
– Det pågår många utredningar och processer för att höja svensk förmåga och motståndskraft, och det kommer pågå under hela den här inriktningsperioden. Men under tiden som allt detta sker så kan inte aktörerna vänta, stanna upp och avvakta ett besked från regeringen. Det är bättre att motståndskraften blir något bättre i närtid, nu när den behövs, än att den är jättebra när det är för sent.
Vidare diskuterades vilken roll näringslivet har för att bidra till stärkt motståndskraft.
– Privata företag måste öka sin beredskap genom att komplettera den ekonomiska analysen med en säkerhetspolitisk analys, konstaterade Henrik Sundbom, som ägnar sitt kapitel åt hur näringslivet utsätts för olika former av påverkan.
Informationspåverkan i olika former är något som Ryssland sedan länge använt som ett utrikes- och säkerhetspolitiskt verktyg, vilket Patrik Oksanen bland annat berättar om.
– Informationspåverkan är något som sker idag. Det sker varje dag, dygnet runt och pågår i den här gråzonen. Detta är här och nu, och ingen framtida hypotetisk risk. Det är ett kroniskt tillstånd som vi lever med, särskilt på informationsarenan.
Katarina Trazc lyfte cyberhotet och beskrev hur Sverige är ett ”högriskland”, med omfattande digitalisering men tydliga brister inom cybersäkerhet.
– Det handlar om vår framtida välfärd, ekonomiska välstånd och konkurrenskraft.
Medverkande:
Annika Nordgren Christensen, försvarsexpert
Oscar Jonsson, Academic Director på Center for the Governance of Change vid IE University
Patrik Oksanen, senior fellow Frivärld
Henrik Sundbom, senior fellow Frivärld
Gunnar Hökmark, ordförande Frivärld
Katarina Tracz, chef Frivärld samt redaktör för antologin
…
Beställ boken genom att skicka ett mejl till info@frivarld.se. Betalning sker via faktura eller Swish (ange i mejlet vilket betalningssätt du föredrar). Priset är 70 kr.