Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Finland påminner mycket om den svenska, men är ändå annorlunda. Exempelvis har Finland redan utrett konsekvenserna av ett Natomedlemskap. Vad kan vi i Sverige lära av detta?
I rapporten ”Alla talar om Nato, men inget händer: Debatten om Natomedlemskap i Finland” skriver Charly Salonius-Pasternak, säkerhetspolitisk analytiker på Utrikespolitiska institutet i Helsingfors, om den finska opinionen kring Nato. Kan det finska folkets åsikt om Natomedlemskap ändras och hur kommer det i så fall att ske?
Rapporten lanseras den 13/2. I panelen deltog utöver rapportförfattaren Claes Arvidsson (ledarskribent på Svenska Dagbladet) och Kerstin Lundgren (riksdagsledamot för Centerpartiet). Moderator var Stefan Olsson, chef för Frivärld.
Sammanfattning ur rapporten:
-
Formuleringen kring Finlands säkerhetspolitik är att landet inte tillhör en militär allians men förbehåller sig möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato.
-
Den finska statens officiella ståndpunkt gällande ett eventuellt finskt Natomedlemskap har sedan slutet av 1990-talet varit att fortsätta samarbetet med Nato, men att ett medlemskap inte är aktuellt för Finland. I samma andetag nämns ofta den så kallade ”Nato-optionen”, det vill säga möjligheten att ansöka om medlemskap i ett senare skede.
-
När det gäller åsikter om Finland borde ansöka om medlemskap i Nato, finns det inte en märkbar generell skillnad mellan politiker och folket. Enligt de senaste PFI-siffrorna från november 2012 önskar 18 procent av folket att Finland borde ”sträva efter att bli medlem i Nato,” medan 71 procent tycker motsatsen. Stödet för medlemskap har minskat markant sedan åren 2005–2008, då 26 till 28 procent stödde finskt Natomedlemskap.
-
Varken ålder, utbildning, inkomst eller ort har större inverkan på dessa attityder.
-
Ofta hör man hävdas, att Sverige inte hjälpte Finland under vinterkriget 1939-40, som bevis på att man inte får hjälp i nödens dag från andra länder. Officiellt var Sverige neutralt och ingen pakt existerade, men i praktiken var hjälpen betydande. Det säger mycket om finsk inrikespolitik att landets närhistoria blivit så avsiktligt feltolkad.
-
Den finländska debatten om ett eventuellt Natomedlemskap fortsätter, även om den ofta ser ut att trampa på stället. Det är osannolikt att det finska folkets åsikt om ett eventuellt finskt Natomedlemskap förändras snabbt. Redogörelserna och rapporterna om Nato har varit grundliga och gått igenom de militära, politiska, ekonomiska och juridiska verkningarna av ett medlemskap i alliansen. Om inte Nato eller omvärlden ändras dramatiskt, finns det inga nya uppgifter som skulle tydliggöra att Finland absolut borde eller inte borde sträva efter ett medlemskap.
Ladda ned rapporten Alla talar om Nato, men inget händer