Detta är TTIP

TTIP betyder The Transatlantic Trade and Investment Partnership.

Det är ett handels- och investeringsavtal som just nu förhandlas mellan EU och USA och beräknas vara klart 2016 eller 2017.

Avtalet syftar dels till att minska tullar, kvoter mellan EU och USA och dels så kallade tekniska handelshinder, det vill säga skillnader i standarder och produktregler som i dag gör handels svårare och dyrare.

Avtalet gäller både produkter och tjänster och öppnar upp för att lägga anbud i offentliga upphandlingar för företag på båda sidor om Atlanten.

När avtalet är färdigförhandlat kommer det offentliggöras för att kunna debatteras och till sist antas (eller förkastas) av EU-parlamentet och USA:s kongress.

Vanliga frågor om TTIP:

Kommer TTIP innebära att EU:s regler kring produktsäkerhet, miljö och folkhälsa påverkas?

Nej. Miljölagstiftningen påverkas inte alls. När regelverken kring produkter harmoniseras kommer det inte innebära att standarder försämras. Förhandlarna har strikta instruktioner om att TTIP inte skall vara ”avregleringsavtal”.

Kommer TTIP innebära att EU måste accepterar hormonbehandlat kött, GMO-produkter och liknande?

Nej. Det som är förbjudet i EU kommer fortsätta vara förbjudet. Avtalet tar inte över lag.

Hur blir det med kemikaliesektorn?

När det gäller kemikalier har EU och USA helt olika sätt att se på risker och regleringar. Sannolikt kommer förhandlarna inte kunna hitta en gemensam väg. Det betyder att EU och USA kommer att fortsätta ha sina egna regler. Däremot kommer man försöka få nya regler att sammanfalla, men även då gäller att EU inte kommer att tumma på sina säkerhetskrav.

Vad händer med arbetsrätten?

TTIP-avtalet kommer att innefatta ILO:s grundläggande avtal. Men EU-länderna och USA kommer att behålla sina respektive regelverk. En amerikansk investerare som bygger en fabrik i ett EU-land kommer alltså att vara tvungen att tillämpa det landets arbetsmarknadslagstiftning.

Vad händer med offentlig verksamhet?

Offentlig verksamhet påverkas inte. Varje enskilt land bestämmer vad som skall vara offentliga monopol, egenregiproduktion, entreprenad, offentligt finansierad privat produktion med kundval eller vilken som helst annan ordning för offentlig sektor landet önskar. Den enda skillnaden är att vid offentlig upphandling måste EU-länder behandla amerikanska företag lika, och USA behandla företag med säte i EU enligt samma villkor som amerikanska företag.