27 råd till WTO från ICC

WTO är inte en organisation i kris, men inte heller i toppform. Det finns emellertid krafter som stöder organisationen och ser dess värde.  

International Chamber of Commerce (ICC) har inför WTO:s 12:e ministerkonferens enats om ett dokument med riktlinjer för hur organisationen vill se WTO utvecklas. 

Det innehåller 27 punkter med allt från en uppmaning till generell översyn av WTO:s funktion, förbättrad tvistelösning, hälsa, miljö och digital handel till underlättande av kvinnors deltagande i ekonomi och handel. 

Det är lätt att se att dokumentet är en typisk kommittéprodukt, där alla har fått med sina favoritfrågor. Detta konstaterande är dock inte avsett som kritik. Det är ett fullt rimligt sätt att arbeta i stora organisationer   att tillsätta kommittéer som enas genom att alla får bli nöjda. Därmed har alla anledning att arbeta för att dokumentets intentioner förverkligas.  

Det aktuella ICC-dokumentet är väl genomarbetat, börjar med de viktiga övergripande frågorna och slutar med frågor som kan vara nog så viktiga, men för en lite mindre grupp aktörer.  

Det viktiga är helhetsgreppet och signalen att världens handelskamrar   och därmed indirekt stora delar av världens företag  signalerar att de uppfattar WTO som viktigt.  

WTO får, som alla stora byråkratiserade organisationer, kritik och det förekommer förslag om att den ska läggas ner. 

Kritiken kan vara motiverad. Stora organisationer fördelar ibland sina resurser fel, begår misstag eller driver fel frågor. I vilket fall enligt några av dess medlemmar. 

Det gäller förstås även WTO. Men samtidigt är det medlemsstaterna, inte WTO, som ansvarar för att förhandlingarna om regler för den globala handeln inte går framåt, och USA ensamt har varit ansvarigt för att tvistelösningsmekanismen hamnat i kris. Donald Trump blockerade utnämningar av nya skiljemän. 

Om WTO lades ned skulle dessutom något annat vara tvungen att komma i dess ställe, och det skulle oundvikligen bli en organisation av ungefär samma karaktär. 

Det är lätt att kritisera stora organisationer. De drabbas av byråkrati, blir toppstyrda, ägnar sig åt felaktiga eller onödiga verksamheter och lyssnar inte på sina medlemmar. Slutsatsen att de borde läggas ner ligger nära till hands. Men då glömmer man att de skapades av ett skäl, och om det skälet finns kvar är det inte alldeles lätt att göra sig av med organisationen, givet att den i rimlig mån uppfyller sitt ursprungliga syfte. 

När det gäller WTO är detta definitivt fallet.  

WTO bidrar med expertis, övervakar att reglerna för handeln följs, hjälper länder med implementering av regelverk och rutiner så att de blir enhetliga och mycket annat. Det är knappast uppgifter som enskilda länder kan sköta på egen hand. 

Under att antal år har det tecknats ett stort antal frihandelsavtal i världen. Det är positivt. Men det är också problematiskt, eftersom det saknas samordning mellan handelsavtalen. Konsekvensen är att det uppstår ett stort antal regelverk. Handeln underlättas i teorin, men företagen får svårare att känna till och anpassa sig till regelverken. 

Den bästa vägen framåt är att dessa avtal med tiden ersätts med enhetliga regler för den globala handeln.  

Därför är ICC:s dokument värdefullt. Det visar att WTO har uppbackning av näringslivet.

Magnus Nilsson


Taggar:
Kategorier: WTO