Är handel bra eller dåligt för miljön?

Jämfört med alternativen är handel inte dåligt för miljön. De som angriper frihandel från ett miljöperspektiv antar att protektionism skulle innebära mindre miljöpåverkan. Men den tanken finns det inget stöd för.

I debatten om frihandel återkommer ofta ”miljöargumentet”; frihandel skulle på något sätt vara dåligt för miljön. Citattecknen motiveras av att det ofta är extremt oklart på vilket sätt miljön skulle påverkas av handel och globalisering. Framför allt hur miljön skulle påverkas av handel jämfört med motsatsen — protektionism.  Politik handlar ju som bekant alltid om att välja mellan olika konkreta alternativ. I retoriken kan man ställa verkligheten mot en fantasivärld (visioner, utopier) och ofta är det ett effektivt sätt att vinna makten. Men i verkligheten måste man anpassa sig till verkligheten. Oavsett om man vill eller inte. Fråga Åsa Romson. Mp har ju fått svika vallöften inte bara när det gäller asylpolitiken utan även när det gäller miljöpolitiken.

Men det finns naturligtvis ett antal möjliga eller i vilket fall tänkbara problem när det gäller miljö och frihandel. Några exempel:

  1. Sverige importerar miljöfarliga produkter. Kan naturligtvis hända och har hänt men är inte direkt en konsekvens av frihandel. Produkter kan vara miljöfarliga även om de produceras i det egna landet. Till exempel har vi i Sverige någon direkt kontroll av produktionsprocesserna i svensk industri. Det går att blanda tungmetaller i glasyren och hoppas att man inte blir upptäckt, eller som Volkswagen fuska med programvaran som styr utsläppen från fordon. Skulle naturligtvis kunna hända i svensk fordonsindustri. Dessutom förhindras inte problemet genom konventionell protektionism med tullar och kvoter.
  2. Sverige importerar produkter som i sig är miljövänliga men där produktionsprocessen inte motsvarar svenska miljökrav. Det händer förstås hela tiden. Produkter från Kina, Sydostasien och olika utvecklingsländer är garanterat inte producerade under perfekta förhållanden för vare sig miljö eller människor. Tänk på all bensin och diesel vi importerar. Alternativet är inte heller här konventionella handelshinder, framför allt eftersom WTO inte medger diskriminering på grund av produktionsprocesser. Men till saken hör att det sker stadiga förbättringar. Länder som handlar ökar sitt välstånd och det leder alltid till ökade miljökrav. När det gäller växthusgaser är den trista sanningen att det är ytterst få länder som inte är massivt beroende av kol, gas och olja för elproduktion. Sverige, Norge, Finland, ytterligare att par länder, har stora mängder vatten- och/eller kärnkraft som gör oss oberoende av fossila bränslen.
  3. Handelsavtal tvingar oss att försämra våra miljökrav på både import och inhemsk produktion. Ett högst teoretiskt problem. Påståendet brukar komma upp i samband med TTIP-avtalet. Man pekar exempelvis på risken att EU skulle tillämpa samma regler som USA när det gäller kemikalier. EU tillämpar försiktighetsprincipen, i praktiken måste man bevisa att en ny kemikalie är ofarlig om den skall få ersätta en tidigare produkt. USA tillämpar den omvända principen. Där måste man ha evidens för att något är farligt för att förbjuda det. Kemikalieområdet kommer därför inte omfattas av harmonisering eller ömsesidigt erkännande, utan hanteras för att få en mer långsiktig regelkonvergens. EU släpper helt enkelt inte sin linje, och USA släpper inte sin. Detsamma gäller till exempel kött framställt med stora mängder antibiotika och hormoner. I CETA-avtalet med Kanada har EU inte släppt sina krav med resultatet att köttbönder i Kanada förbereder särskild produktion för EU-marknaden. Kunden får det kunden vill ha. När det gäller TTIP måste man hålla i minnet att EU inte är en mindre eller svagare spelare än USA.’
  4. Allmän globalisering gynnar stora företag och driver fram storskaligt jordbruk med skogsskövling, monokulturer, beroende av industriellt utsäde, konstgjorda gödningsmedel och bekämpningsmedel mm. Kan möjligen stämma. Men samtidigt drivs den processen av andra och starkare krafter. Sverige gick mot modernt jordbruk långt innan vi kom med i EU eller ingick i den globala livsmedelsmarknaden. Protektionism lär inte gynna småskaliga jordbruk baserat på lokala grödor, i vilket fall inte på en levnadsstandard som folk önskar sig. En stor del av världen fattigaste människor lever under just sådana förhållande; handelshinder, småskalighet, låg teknisk nivå och lokal självförsörjning.

Sammanfattningsvis är det uppenbart att frihandel och globalisering påverkar miljön. Men det är inte självklart att det är till det sämre. Erfarenhetsmässigt vet vi att miljövård och god ekonomisk utveckling hänger ihop. Det är bara i rika länder man kan bygga avloppssystem, stora reningsverk och fjärrvärme samt avsätta stora områden som reservat för att typ skydda några fågelarter.

Vidare är det inte självklart att alternativ till frihandel löser några problem. Generellt sett leder frihandel till större marknader med mer konkurrens, specialisering och arbetsdelning vilket ger högre effektivitet, det vill säga mindre resursåtgång både när det gäller insatsvaror, arbete och energi. Protektionism hindrar den processen.

Slutsatsen är att handel i vilket fall inte påverkar miljön till det sämre.

 


Taggar: Miljö
Kategorier: Frihandel