Det är importen och reallönerna som är viktiga — inte exporten och lönerna

Tim Worstall skriver i Forbes om två vanliga missförstånd när det gäller utrikeshandel.

Missuppfattningarna är följande:

  1. Det är exporten som är viktig, inte importen. Exporten gör att nationen får in pengar, medan exporten gör att nationen ”förlorar” pengar.
  2. Importen gör att det kommer in varor från låglöneländer som driver ner priserna på inhemskt producerade varor och i förlängningen lönerna för arbetskraften.

Men dessa två uppfattningar är som sagt fel.

Att tro att det är negativt att importera saker är som att tro att det är negativt att shoppa. Visserligen går det åt pengar när du shoppar, men å andra sidan får du mat på bordet, kläder på kroppen, möbler, datorer, böcker, bilar och allt möjligt annat som betyder välstånd. Sedlar, eller feta kontosaldon kan man inte leva av.

Däremot så måste de flesta av oss jobba för att få in pengar att handla för. Vi måste vara produktiva. Att vara självförsörjande med mat, kläder och annat genom att kunna producera detta själv kan låta lockande. Då skulle vi slippa jobba. Å andra sidan skulle vi förmodligen vara upptagna all vaken tid med att producera livets nödtorft. En gång i tiden var en stor del av befolkningen självförsörjande. Men den tiden utmärktes av den största nöd och fattigdom.

Har du för övrigt tänkt på att du har ett ett ”underskott i handelsbalansen” mot t ex din ICA-handlare, IKEA, telefonoperatören och systembolaget? Men det motsvaras i stort sett av att du har ett ”överskott i handelsbalansen” mot din arbetsgivare eller dina kunder. Totalt sett har du en jämn handelsbalans. Samma sak är det med länder. Totalt sett har varje land över tid lika mycket export som import. Dock har länder ofta intresse av att överdriva sina underskott i handelsbalansen, vilket ger den underliga effekten att planeten jorden totalt sett har ett underskott. Men eftersom vi ännu inte handlar med andra planeter är en ganska trygg slutsats att detta är en illusion.

Hur är det med lönerna då? Pressas de inte ner av att vi importerar billiga varor från låglöneländer?

Jo, det kan säkert hända att lönerna inte utvecklas så fort som de skulle kunna göra i en mer sluten ekonomi. Men det viktiga är inte hur mycket man får i lönekuvertet, utan hur mycket man kan köpa för det man får i lönekuvertet.

På 70-talet kostade en färg-TV ungefär en månadslön för en industriarbetare. Idag kostar en betydligt bättre TV 20 procent av månadslönen. Lönerna har ökat snabbt, men köpkraften har ökat många gånger snabbare om vi talar om vanliga industriprodukter. Utan import skulle detta inte ha varit möjligt.

Ofta påpekas det att importen även slår ut jobb. Det stämmer också. Vad som har hänt är att tråkiga och lågproduktiva jobb har flyttat från Sverige och ersatts av roligare jobb med högre förädlingsvärden. Svensk textilindustri utgörs inte av människor med låga löner som syr, utan människor med höga löner som är experter på design, upphandling, marknadsföring, logistik. Under det senaste 50 åren har det blivit fler jobb med högre löner i Sverige, i hög utsträckning tack vare frihandeln.

 

 

 

 

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel