Det är inte frihandel och marknadsekonomi som orsakat kravallerna i Frankrike

Social oro skylls reflexmässigt på frihandel och marknadsekonomi. Men oftast är anledningen andra faktorer. Inte minst felaktiga regleringar.

Sydsvenskan skriver den 3 december på ledarplats om de franska protesterna som drivs av ”de gula västarna”.

Utvecklingen sedan den artikeln är att de gula västarna har vunnit. Höjningen av bränsleskatten har dragits tillbaka och istället tvingades Macron höja minimilönerna, något som dessutom tas över statsbudgeten. Ett extremt snöpligt slut på vad som skulle ha blivit en intäkt och klimatåtgärd.

Men Sydsvenskan gör en typisk sammanblandning av ojämlikhet, social oro, frihandel och marknadsekonomi.

”Men nyhetens behag klingade snabbt av. Macrons stjärna dalade. Från popularitetssiffror runt 60 procent hos de flesta franska opinionsinstituten strax efter segern i presidentvalet 2017 ligger han nu under 30 procent.

Marknadsekonomi och frihandel skapar välstånd. Men välståndet måste också komma alla till del. Här verkar Macron ha en blind fläck i sin reformpolitik. Växande klyftor, politiskt, socialt och ekonomiskt drar isär Frankrike. Om inte Macron förmår lägga om politiken riskerar han och hans parti att marschera rakt in i väggen. Och de gula västarna kan triumfera.”

Tidningens formulering ”Marknadsekonomi och frihandel skapar välstånd. Men välståndet måste också komma alla till del” antyder att ojämlikhet och i förlängningen kravaller beror på marknadsekonomi och frihandel.

Men det stämmer helt enkelt inte. Framför allt är Frankrike inget vidare exempel.

Frankrike har lika mycket (eller lite) frihandel som alla andra EU-länder. EU har gemensam handelspolitik.

När det gäller marknadsekonomi är det en annan sak. Frankrike har marknadsekonomi. Men den franska ekonomin — liksom det franska samhället totalt sett — är mer reglerat än de allra flesta andra EU-länder. Staten reglerar nästan allt på detaljnivå och det existerar nästan ingenting av det vi kallar ”kommunalt självstyre”. Lägg märke till att det finns minimilöner (något vi exempelvis inte har i Sverige) och att Macron kunde bestämma att höja dessa på statens (skattebetalarnas) bekostnad. Det säger en del om sammanväxt Frankrikes näringsliv och fack är med staten.

Utan att ta ställning till om detta är bra eller dåligt, eller hävda att det är regleringarna som ligger bakom Frankrikes problem, kan man med säkerhet säga att grogrunden för de gula västarnas protester inte är frihandel eller en unikt fri marknad.

Frihandel har ingen koppling till ett lands interna ekonomiska politik. Ett land kan ha höga skatter och omfattande regleringar internt, men totalt fri handel mot omvärlden. Likaså kan ett land ha extremt fri ekonomi internt, men stora handelshinder mot omvärlden. Det existerar av naturliga skäl inga länder som har så inkonsekvent lagstiftning, men i princip går det utmärkt att kombinera helt olika principer för de två olika politikområdena.


Taggar:
Kategorier: Frihandel