Dorotea Mekaniska: ”Med frihandelsavtalet TTIP skulle vi kunna anställa fler”

I västerbottniska Dorotea tillverkas maskiner för våtmarks- och vattenvård som säljs över hela världen. Dorotea Mekaniska grundades av Torbjörn Hahlin, som i dag är företagets VD, i början av 1990-talet.

I dag exporteras mer än 90 procent av Dorotea Mekaniskas totala tillverkning. Redan företagets hemsida skvallrar om detta. Den är översatt till kinesiska, ryska, spanska med flera språk och där finns broschyrer för företagets produkter på ett tiotal språk.

– Det vi gör är vi i princip ensamma om i världen. Det här är inga produkter man säljer över disk, säger Torbjörn Hahlin. De amfibiska maskiner man tillverkar används för vassklippning, oljesanering, grävning, muddring och flera andra typer av miljövård.

Företaget är stolta över att ha Sveriges, kanske till och med världens, bredaste sortiment av maskiner för sjövård:

– Vi är exportberoende, utan den så är vi ingenting, helt klart. Mer än 50 procent säljs till länder som Thailand, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Polen. Ryssland har varit vår största marknad, men på grund av rubelns fall så är den nästintill utraderad. Vi gör fortfarande affärer men från att ha varit den bästa marknaden har det blivit en liten marknad.
Men den amerikanska marknaden är, trots landets storlek, bara en bland andra för Dorotea Mekaniska. Torbjörn Hahlin resonerar kring att den skulle kunna vara större.

– Jag tänker ju att USA och Ryssland skulle kunna vara jämförbara marknader. Eller om man tar EU:s totala markyta så är det ungefär samma storlek som USA. Säg att jag har tjugo återförsäljare inom EU så kan jag ju tycka att det borde gå att hamna i ungefär den storleken i USA för köpkraften finns ju i det stora hela. Men jag ser handelshinder som en orsak till att det inte går att växa i USA till den storlek som jag tror att det skulle gå att göra.

Importtullen på maskinerna är sju procent. Torbjörn Hahlin berättar att han ideligen får klagomål på att importavgifterna är ett problem för återförsäljarna. Tullarna läggs ju på den totala kostnaden vilket innebär att priset ökar för kunden.

– En sådan här nischprodukt är ju dyr redan från början, det är ett hantverk, ingen serietillverkning, så det blir en högre prislapp än en produkt som säljer i tusental. Det är stora omkostnader både för oss och för återförsäljaren. Att det då läggs en massa tull ovanpå det gör inte saken bättre.

Självklart leder tullarna också till en del pappersarbete.

– Vi jobbar med pappersarbete varenda dag. Det kan gälla USA, Ryssland eller Indonesien. Det är inte mer pappersarbete för USA än någon annan marknad.

Däremot hoppas han att frihandelsavtalet TTIP ska komma på plats. Det skulle göra det lättare att konkurrera med produkter som är tillverkade i USA. Som det ser ut nu är alternativet att starta en fabrik i USA och flytta över tillverkning dit.

– Då skulle jag säkerligen kunna skapa en verksamhet motsvarande den jag har i Dorotea ganska snabbt och lätt.

Det säger något om potentialen hos den amerikanska marknaden för Dorotea Mekaniska, om inte dagens handelshinder fanns. Utöver tullarna finns det också så kallade icke-tariffära handelshinder.

Enligt en lag från 1900-talets början får muddringsarbeten i vattendrag som har kontakt med havet endast göras av maskiner tillverkade i USA. Det är alltså inte säkert att en muddringsmaskin som är byggd i Europa får användas i ett hamnområde i USA.

– Muddringsverksamhet är det affärsområde där vi växer snabbast i hela världen. Men i USA vet jag att vi inte kan få så stor del av den kakan på grund av den här lagstiftningen. Så där har vi definitivt ett hinder.

Visst säljs en del mudderapparater. I vattendrag som inte har kontakt med havet kan de användas. Och amerikanska entreprenörer är väl som svenska, spekulerar Hahlin. Möjligen använder en del europeiska muddringsmaskiner där de inte får. Men lagen har ju ingen koppling till någon skillnad i kvalitet mellan svenska och amerikanska produkter. Det är ett exempel på en reglering som försvårar handeln mellan regionerna, utan att tillföra någon nytta för kunderna.

– Det är helt ofattbart. Lagen skrevs väl för att skydda amerikansk industri. Men med ett frihandelsavtal skulle man ju inte ha ett sådant hinder.
När Torbjörn Hahlin får frågan om det finns fler handelshinder som de råkat ut för kommer han först inte att tänka på något. Men sedan berättar han om de motorer som används i företagets maskiner.

– Om jag köper en dieselmotor från Kubota som har miljöklass 3 är det den bästa som går att få tag på i dag. Men jag får inte leverera den i en maskin som ska till USA. För där har samma motor något som heter flexvillkor. Det är samma motor, bara en annan registreringsskylt på motorn. Det är en sådan där grej som vi har anpassat oss till. I dag köper vi bara in flexmotorer som är avsedda för den amerikanska marknaden, för de accepteras i hela världen. Är man företagare måste man vara kreativ, man måste lösa problem. Jag har alltså löst det så att jag kör flex även i Europa. Så att en kund här får ju en motor som har en standard från USA.

Som företagare måste man lösa problem, annars kommer man inte vidare, menar Hahlin. Att den europeiska standarden inte accepteras i USA utgjorde ett byråkratiskt hinder som det tog nästan ett år att hitta en lösning på.

– Ett tag levererade jag maskiner utan motorer till USA och satte in motorn där. Så visst, om vi kunde prata med varandra skulle världen vara enklare.
Det är nog en inställning som många företagare kan känna igen sig i. Problem är till för att lösas vilket gör att man ibland kanske till och med tenderar att glömma bort vilket hinder de faktiskt utgör. Men hindren finns ju där likväl, även om det går att hitta vägar runt dem.

– Jag sitter inte och säger att jag inte följer lagen. Jag följer den till punkt och pricka. Men jag kan ju förstå att om man är ett mindre och nystartat företag och inte har så god ekonomi, då fixar man inte det här. Man måste ha en ganska stark ekonomi för att klara det här för det är en del smällar man får ta innan man är i mål.
Om det var lika enkelt att handla med USA som med EU-länder skulle den amerikanska marknaden på sikt kunna bli lika stor som den europeiska för Dorotea Mekaniska.

– I början tror jag inte att man kommer att se så stor skillnad. Ska jag investera i marknadsföring måste jag veta att det betalar sig. Men frihandelsavtalet TTIP skulle göra att jag skulle spänna bågen högre och satsa mer på marknadsföring i USA. Till exempel vara mer delaktig i mässor och liknande. Det ger ju resultat. I dag har jag en ganska låg profil i USA för att jag gör bedömningen att importtullen gör maskinen lite för dyr. Den dag jag kan sänka priset på produkten då tror jag att det är värt att marknadsföra sig på ett annat sätt. Och då kan det innebära att marknaden totalt växer med 20-30 procent.

Det motsvarar ungefär fem-sex stycken personer. I ett företag som i dag har 38 anställda.


Kategorier: Frihandel, TTIP