Ett facit över Trumps handelskrig

Handelskrig går inte att vinna. Om Trumps tullar minskade underskottet i handelsbalansen går inte att säga. Pandemin har slagit ut alla möjligheter till utvärdering. Men tystnaden om handelsfrågor i Trumps senaste valkampanj är talande. Inte ens han hittade något att skryta med. Att Biden inte omedelbart backar från dumheterna är svårbegripligt.

Det är intressant att gå tillbaka några år i historien för att bli påmind om vilka debatter som fördes och hur man argumenterade.

För ungefär fem år sedan drev Donald Trump sin första valrörelse. Ett av huvudspåren var att USA hade ett för stort handelsbalansunderskott mot omvärlden.

Underskott i handelsbalansen innebär att man importerar för mer pengar än vad man exporterar för. I USA:s fall betydde detta att dollar strömmade ut ur landet. Den absoluta storleken är mindre intressant då summorna är ofattbara, men under 2000-talet har den legat på mellan 550 och 750 miljarder dollar. Som jämförelse är Sveriges BNP ungefär 550 miljarder dollar.

Det förtjänar att påpekas att underskottet beror helt och hållet på varuimport. När det gäller tjänster har USA ett överskott i handelsbalansen. USA är överlägsna på finansiella tjänster och intellektuella rättigheter. Här har vi ett tydligt bevis på att USA fortfarande är överlägset resten av världen. Jänkarna tänker världens om inte bästa, så i vilket fall ekonomiskt mest värdefulla tankar. Starbuckskaffe in, säljbara idéer ut.

Det är förstås bra, men faktum kvarstår. Dollar försvinner ut ur landet. Men varför är det ett problem? Man får ju tillbaka värdefulla produkter? Det stämmer. Och dollarna kommer tillbaka. I många fall som investeringar, men också därför att USA:s statsmakt har större utgifter än inkomster. Mellanskillnaden finansieras med lån genom att amerikanska staten ger ut obligationer.

Kommer omvärlden fortsätta ha förtroende för USA så att landet kan fortsätta låna?

Svaret är sannolikt ja. USA är ledande inte bara när det gäller ekonomisk utvecklingskraft, utan även när det gäller rymdforskning, medicinsk teknik, övriga vetenskapliga områden och populärkultur. Det är fortfarande kineser som sitter vid löpande bandet och monterar telefoner och datorer utvecklade av amerikaner. Inte tvärt om. Alla vill flytta till USA. Ingen vill flytta till Kina.

Åter till Trumps första valrörelse. Underskottet i handelsbalansen utmålades som ett stort hot och påstods av Trump bero på orättvisa handelsavtal. Han gav bilden av att alla handelsavtal USA någonsin ingått präglades av att de amerikanska förhandlarna och sedan politikerna blivit lurade av sina avtalsparter.

Trump skyllde industrins – inte minst stålindustrins – tillbakagång på frihandeln och lovade att genom höga tullar på import minska underskottet och ta tillbaka industrijobb till USA. Budskapet fungerade i det gamla ”rostbältet” och bidrog till Trumps valseger.

Som president levererade han på vallöftet och inledde ett handelskrig mot både Kina och EU, samt öppnade för omförhandlingar av NAFTA.

Resultatet, politiskt sett, blev mest en stor oreda av åtgärder och motåtgärder varav vissa nästan omedelbart pausades. I vissa fall drabbade Trumps kärnväljare på ett helt oväntat och oförutsägbart sätt. Europeiska premiumbilar som var en av Trumps måltavlor visade sig tillverkas i USA, exempelvis alla SUV:ar för BMW och Mercedes.

Bland annat införde USA under flera omgångar 2018 och 2019 tullar på tusentals varor från Kina. Det rörde sig om tullsatser på mellan 10 och 25 procent på allt från handväskor till högteknologiska industrivaror, motsvarande mångmiljardbelopp. Kina kontrade på liknande sätt med tullar på amerikanska varor, om än till ett lägre värde totalt.

Hur gick det då med handelskriget? Fungerade åtgärderna? Kan man vinna handelskrig?

Det går inte att svara säkert på. USA:s handelsbalansunderskott för 2020 är betydligt större än det för 2019. Covid-pandemin har gett så pass stora effekter på världsekonomin att de dränker alla normala variationer och möjligheter att utvärdera politiska åtgärder.

Men en indikation är att Trump i efterhand slutade tala om handelskrig och underskottet i handelsbalansen. Det var inte ett tema i valrörelsen 2020, i själva verket nämndes knappt handelspolitiken. Det måste rimligen bero på att Trump och hans rådgivare inte ville tala om saken, vilket i sin tur antyder att fakta inte ansågs gå att spinna ens av dessa personer.

Slutsatsen är att protektionism, förutom att vara skadlig för ekonomin, inte heller är praktiskt möjlig.

Ett land med väl fungerande ekonomi och dessutom starkt expansiv ekonomisk politik och penningpolitik kommer att shoppa loss. Man använder alla pengar man har, plus en ordentlig mängd pengar man inte har. Resultatet blir att importen ökar mer än exporten. För USA:s del skulle handelsunderskottet minska enbart genom en inhemsk ekonomisk kris som inte drabbade de övriga världen.

Men en sådan är helt enkelt inte tänkbar. När USA nyser får resten av världen influensa.

Slutsatsen är att protektionism inte hjälper mot underskott i handelsbalansen.

Magnus Nilsson


Taggar:
Kategorier: Frihandel, USA, Donald Trump