Frihandel bara en del av globaliseringen

En skeptisk inställning till frihandel beror ofta på att den klumpas ihop med en rad andra fenomen, som har med globalisering att göra. Ibland handlar det om rent nationella fenomen. 

Ekonomen Andreas Bergh skriver på DN:s ledarsida att världshandeln inte kan försvaras med basal ekonomisk teori, eftersom skatter, subventioner och skillnader i arbetsförhållanden påverkar marknaden.

“Få debatter är lika låsta, förutsägbara och långdragna som diskussionen om den globala handelns konsekvenser. I ena ringhörnan finns globaliseringsoptimisterna, som framhåller att världshandeln gör produktionen mer effektiv, på ett sätt som alla vinner på i det långa loppet. I andra ringhörnan finns den globaliseringskritiska rörelsen som har kopplat ihop ekonomisk globalisering med en rad olika problem, från utvecklingsländernas fattigdom till populism i västvärldens demokratier.”

Bergh citerar den amerikanske ekonomen Pietra Rivoli, som undersökt hur produktionskedjorna ser ut. 

“I boken The travels of a T-shirt in the global economy berättar Rivoli hur hon köper en T-tröja för sex dollar (trots erbjudandet om att få två för tio dollar) i en av Floridas många butiker för krims-krams. Hon konstaterar att ett företag i Miami har tryckt texten ”Florida” på en tröja, som enligt lappen insydd i sömmen är tillverkad i Kina. Förutom att beskriva sina efterforskningar om T-tröjans ursprung, ger Rivoli läsaren den relevanta historiska, ekonomiska och politiska kontext som gör situationen begriplig. Precis som hon förväntade sig har T-tröjan sytts i Kina av kinesiskt bomullstyg. Hon besöker tröjfabriken och sedan textilfabriken i Shanghai, men när hon frågar var själva bomullen kommer ifrån blir svaret något oväntat att den kommer från Texas i USA.”

Det är i sig inte så anmärkningsvärt att bomullen i en tröja som säljs i USA är amerikansk bomull, som varit i Kina och vänt. Förmodligen innehåller många importprodukter till Sverige svenskt stål eller trä. 

Nu visar det sig bero på att USA har en lång och destruktiv tradition av att subventionera sina bomullsodlare. Det är ett intressant och relevant faktum – men frågan är om det egentligen påverkar diskussionen om frihandel.

Den globala frihandeln kan nämligen motiveras med enkel handelsteori. Välståndet ökar med större marknader, och genom specialisering, stordrift och arbetsdelning. Ju mer frihandel, desto mer välstånd.  

Så enkelt är det. 

Subventioner, skatter, regleringar, förfärliga arbetsförhållanden, undermålig miljölagstiftning, bristande rättsstat, instabila statsbildningar och mycket annat underminerar förstås de goda effekterna av marknadsekonomi och frihandel. Men allt det skulle finnas även utan global handel.  

Att handeln i verkligheten inte är frihandel enligt läroböckerna är inte grund för kritik mot frihandeln, utan mot sådant som handelshinder och subventioner. Dessa handelshinder menar kritikerna mot frihandel kan motiveras på sakliga grunder. Det är en legitim åsikt, även om Frihandelsbloggen inte håller med om den.   

Ett annat fel som många kritiker av global frihandel gör är att klumpa ihop frihandel och mycket annat under rubriken globalisering”. Det gör likväl Bergh, även om han inte är frihandelskritiker.  

Men termen “globalisering” rymmer allt möjligt, varav en del är bra och annat mindre bra, och som det dessutom ofta råder hårda politiska motsättningar kring. 

Just frihandeln är sällan kontroversiell. Inte ens Donald Trump var emot frihandel, utan han var kritiskt till de handelsavtal som USA var en del av. 

Det finns skäl att skilja på olika aspekter av globaliseringen för att få en konstruktiv debatt. Frihandel i sig är sällan en orsak till problem och missnöje.

Magnus Nilsson


Taggar: