Frihandel i media vecka 13

Hormonkött, Rättvisepartiet Socialisterna, Västernorrland och den mexikanska peson i veckans pressklipp.

2018-03-28

Kött från hormonbehandlade djur är åter på dagordningen genom USA:s planer på nya strafftullar mot EU skriver ATL Lanbrukets Affärstidning:

”Efter nästan tio år är frågan om hormonbehandlat nötkött på väg upp på EU:s dagordning igen. EU-kommissionen sonderar nu terrängen för ett nytt mandat för att inleda förhandlingar med USA. Att släppa på importstoppet är inte aktuellt, understryker EU-kommissionen. Frågan gäller snarast att få USA att inte återinföra de strafftullar på livsmedel från EU som fanns före 2009.

USA har rätt att lägga sådana strafftullar, då EU:s importstopp på nötkött från djur som behandlats med tillväxthormoner bryter mot WTO:s regler. Det anses inte uppfylla de krav på vetenskapliga bevis på risker som gäller för att vara ett godkänt handelshinder enligt Världshandelsorganisationen. EU lyckades blidka USA genom att erbjuda en tullfri kvot på obehandlat nötkött på 45 000 ton.

(—)

Frågan skulle hanterats i samband med förhandlingarna om ett handelsavtal mellan EU och USA, men de planerna gick om intet när frihandelsskeptikern Donald Trump valdes till president. USA:s motsvarighet till handelsminister började vintern 2016 titta närmare på konsekvenserna av importstoppet, den tullfria kvoten och eventuellt återinförda strafftullar.

EU-kommissionen skriver i sin så kallade färdplan, ett dokument som ska informera om nya initiativ och samla in synpunkter på dem, att EU följt överenskommelsen med USA till punkt och pricka. Men det är USA som har trumf på hand och kommissionen säger sig redo att överväga vilka förändringar som kan göras i överenskommelsen för att “lindra USA:s oro”.”

 

Lite kuriosa till påsk. Rättvisepartiet Socialisternas tidskrift Offensiv kommenterar handelskriget:

”De imperialistiska makternas strävan efter makt, intressesfärer och marknader har tenderat att utveckla sig till en allt mer oförsonlig tvekamp, särskilt mellan den försvagade USA-­imperialismen och den uppåtgående kinesiska imperialismen.

Rivaliteten mellan USA och Kina tog en ny riskfylld vändning när Trumpadministrationen aviserade högre tullar på 1 300 produkter från Kina. Förutom dessa strafftullar förbereder USA en rad åtgärder för att stoppa det man benämner som Kinas ”långa stöld av immateriella rättigheter” (patent, upphovsrätt och varumärken).
En kolumnist i Washington Post skrev efter beslutet att den ”första stora salvan nu har avlossats i 2000-talets strid om ekonomisk kontroll och världsdominans”. Som väntat har den kinesiska regimen svarat med att avisera motåtgärder.

Strafftullarna mot Kina hade föregåtts av att Trumpadministrationen beslutat att införa strafftullar på all import av stål och aluminium med hänvisning till nationens säkerhet samt infört strafftullar på solpaneler och tvättmaskiner. Men för att undvika en strid på flera fronter valde USA att EU och sex andra länder tills vidare ska undantas från tullarna på stål och aluminium.
För USA-imperialismen är Kina huvudfienden och det är främst gentemot Kina som USA har förlorat mark.

(—)

Socialister är motståndare såväl till kapitalisternas så kallade frihandel som till de protektionistiska åtgärder som genomförs för att skydda systemet. Rättvis handel kräver att de stora bolagen förstatligas och en omfördelning av världens resurser inom ramen av en global demokratisk plan för behov och hållbarhet.”

 

Marcus Bohlin skriver på ledarplats i Sundsvalls Tidning om varför Västernorrland förlorar på Trumps handelskrig:

”Som västernorrlänning är det lätt att bli orolig för ett eventuellt handelskrig mellan USA och Kina. EU och Sverige skulle ofrånkomligen dras in och det skulle snabbt bli dyrt för samtliga parter.

Västernorrland är ett av de län i Sverige som har störst export per capita. I Sundsvall har vi till exempel jättarna SCA och Kubal, som exporterar pappersprodukter respektive aluminium. I Timrå har vi Permobil, ett företag verksamt på en global marknad. I Örnsköldsvik har vi de framgångsrika Hägglundsföretagen som har en ansenlig del av sin försäljning utanför Sveriges gränser.

För Västernorrlands del är det alltså viktigt med globala handelsavtal som gynnar handelsutbyte. Minskad byråkrati, lägre tullar och avgifter och gemensamma standarder och säkerhetsregler är sådant som skulle underlätta för Västernorrlands företag att öka sin export.

(—)

Problemet är att alla parter gärna vill liberalisera handeln på de områden där man själv är stark och ser möjligheter att exportera, medan man gärna försöker förhindra liberaliseringar på områden där importen kan komma att öka. Man vill försöka plocka ut russinen när den stora poängen med frihandel är att alla vinner på att kakan äts i sin helhet.

Det bygger dock på en fundamental oförståelse för hur den moderna ekonomin fungerar. De flesta företag fungerar inte som skogsindustrin där råvaran både finns och förädlas lokalt för att sedan exporteras. Snarare är det så att många exportprodukter består av komponenter och delar som är importerade. Företagens i världens länder är redan sammankopplade och beroende av varandra. Och det finns mycket att vinna på att snarare underlätta för ökad handel än att försöka bygga tullmurar och beskatta produkter från andra länder.”

 

Den mexikanska peson hör man sällan talas om här i Sverige eller EU, men den spelar roll för handeln i Nordamerika och påverkas av hur NAFTA-förhandlingarna går. Bloomberg skriver:

”Nafta renegotiations are the biggest threat to the Mexican peso this year, outweighing concern about the nation’s presidential election, according to a survey of more than 100 foreign exchange professionals surveyed by Bloomberg at a recent event in Mexico City.

Of those surveyed, 46 percent said the fate of the $1 trillion trade pact is the top macro-economic issue, followed by 34 percent who said the Mexican presidential election was the most important. The eighth round of Nafta negotiations is scheduled for mid-April.

”Anything affecting trade will be reflected and eventually adjust the value of the currency,” said Alejandro Cuadrado, global head of foreign exchange at Banco Bilbao Vizcaya Argentaria SA in New York.

The majority of respondents said they expect the peso to end 2018 between 18 and 20 pesos per dollar — at drop of at most about 8 percent from its current level. The peso lost 0.1 percent to 18.3581 per dollar at 2:54 p.m. Tuesday in New York, while still maintaining the lead among the world’s 16 major currencies this year.

(—)

Only 17 percent of those surveyed said that they expected the peso to decline past 20, and 12 percent expected appreciation below 18. Interest rates in Mexico will be between 7 and 8 percent by the end of the year, according to the majority of respondents.”

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel