Frihandel i media vecka 16

2019-04-17

Lotta Dinkelspiel skriver i Affärsvärlden om kinesiska investeringar och hur EU, USA och Sverige förhåller sig till dessa: 

”Länge trodde västerländska ledare att handel med Kina och kinesiskt deltagande i institutioner som WTO skulle få kineserna att spela enligt de västerländska handelsregler som satts upp efter andra världskriget. Kina skulle successivt utveckla sin marknadsekonomi, och när välståndet ökade skulle folkets krav på demokrati öka. Kina skulle bli som vi.

Så har det inte blivit. De senaste åren har Kinas auktoritära ledare Xi Jinping tvärtom stärkt sin makt, bland annat genom att ge sig själv rätten att förbli ledare så länge han vill. I förra veckan släppte amerikanska UD en rapport som beskrev Kinas interneringsläger för muslimer som de värsta övergreppen i sitt slag sedan 1930-talet. Och, inte minst, Kina har varit restriktiva med att släppa in västerlänningar på sin hemmamarknad, medan kineserna har kapat åt sig marknadsandelar i väst, inte sällan med hjälp av företag som fått stöd av staten.

(—)

Till skillnad från USA har EU försökt förhandla med Kina. Målet är att få fram ett avtal där Europa får verka i Kina på samma sätt som Kina får verka i Europa.

Hittills har Kina dragit stor nytta av den europeiska öppenheten. Det syns i statistiken. De kinesiska direktinvesteringarna är markant mycket lägre i USA än i Europa.

De kinesiska direktinvesteringarna i USA uppgick till 4,8 miljarder dollar förra året, en minskning med 83 procent. I Europa minskade de totala kinesiska direktinvesteringarna med 70 procent till 22,5 miljarder dollar 2018. Om man bortser från jätteförvärvet av schweiziska Syngenta så var minskningen 40 procent.

Sverige sticker ut åt andra hållet.

Mellan 2017 och 2018 ökade de kinesiska direktinvesteringarna i Sverige från 1,41 miljarder dollar till 4,05 miljarder dollar, en uppgång med 186 procent, enligt siffror från advokatfirman Baker & McKenzie och analysföretaget Rhodium Group. Geelys köp av aktier i AB Volvo var den enskilt största kinesiska direktinvesteringen och uppgick till 3,5 miljarder dollar. China General Nuclear Power Corporation investerade även stort i svenska kraftprojekt.

Den kinesiska aktiviteten i Sverige har fått politiker och affärsmän att reagera även här. För ett drygt år sedan varnade moderatledaren Ulf Kristersson och affärsmannen Jacob Wallenberg för ett alltför naivt förhållningssätt till Kina. Ett tecken på att den tidigare positiva inställningen till landet fått sig en törn.

Sverige har också sett över lagarna. I höstas lade den statliga utredaren Stefan Strömberg fram ett förslag med skärpta regler när det gäller utländska uppköp, utkontrakteringar (så kallad outsourcing), uthyrningar och annat. Reglerna ska gälla både för myndigheter och bolag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet.

Men frågan är om det räcker. I näringslivet är rösterna delade.

Anders Fast är managing partner på advokatfirman Baker McKenzie och i grunden positiv till Kinas höga aktivitet i Sverige.

– Jag tycker inte att det är ett problem. Jag tycker överlag att kinesiska ägare har blivit mer professionella. Det är klart att den kinesiska staten har viss kontroll, men det är ett stort land med bra lösningar på många problem. De hade länge ett rykte om sig att göra dåliga investeringar, men det är borta, säger han.

Han tycker att Sverige ska vårda sina handelsförbindelser med Kina.

– Sverige har en tradition av öppenhet, som vi bör värna om. Jag är inte så mycket för handels- och investerarrestriktioner. Man ska aldrig bli naiv. Man ska se till att regler och lagar är moderna. Men lösningen är inte att införa handelsrestriktioner, säger han.

Sophie Nachemson-Ekwall, som forskar på ägarfrågor, är mer tveksam. Hon talar om lika spelregler.

– Ordet är reciprocitet. Om Kina ska kunna köpa ett svenskt företag ska ett svenskt kunna köpa ett kinesiskt. Så enkelt är det. Kina har haft speciella handelsförmåner hos WTO, och inte gått mot den öppenhet som förväntats i takt med högre välstånd. De har i stället missbrukat sina särregler och det måste vi göra något åt, säger hon.

Hon anser att man måste vara försiktig med immateriella rättigheter. Och det är rätt att vi framöver ska kunna stoppa förvärv inom vissa sektorer.

– Sen har du den tredje faktorn. Att vi måste ställa oss frågan om vi alls vill göra oss beroende av Kina. Skyddsregler för vissa sektorer behövs. Men vi måste också fundera på om det är okej att Kina köper och investerar hur mycket som helst. Vi måste kanske fundera igenom hur vi uppmuntrar inhemsk långsiktigt kapital också? Volvo och västkustens beroende av Kina borde vara en väckarklocka.”

2019-04-14

Christian Dahlgren diskuterar på ledarplats i Corren Liberalernas hållning till EU och rekommenderar en återgång till EU:s kärnvärden: 

”Liberalerna är den svenska EU-politikens Yngwie Malmsteen: more is more!

”Lagom finns inte i min vokabulär”, har supergitarristen Malmsteen deklarerat. Samma sak gäller uppenbarligen det tidigare Folkpartiet, som går till val på att vara kompmusiker i den franske presidenten Emmanuel Macrons och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers superstatsorkester.

I Storbritannien bidrog Brysselbyråkratins federala maktambitioner till att – med ett bevingat malmsteenskt uttryck – ”unleash the fucking fury” och följden blev Brexithuvudvärkens lika trassliga som tröttande följetong.

Britterna har fått mycket välförtjänt dålig press för hur illa och ogenomtänkt utträdesprocessen hanterats. Men det är samtidigt svårt att klandra dem för att ha satt klackarna i backen, när alltmer av den nationellt demokratiska bestämmanderätten över en lång rad politiska beslutsområden tenderar att förskjutas till ett fjärrstyrande elitvälde i Bryssel.

Den läxan av Brexit ignorerar dock Liberalerna oförskräckt. ”Vi vill ju kroka arm med Macron och andra som vill gå vidare och fördjupa samarbetet”, säger partiets toppkandidat Karin Karlsbro bekymmerslöst (DN 12/4).

(—)

Den dynamiska mångfald som historiskt varit Europas styrka riskerar gå förlorad, liksom EU:s folkliga legitimitet, om den svällande Brysselapparaten tillåts gasa vidare längs den konformistiska imperievägen.

Frihandel, fri rörlighet, demokrati och mänskliga rättigheter – det är kärnvärdena som EU borde hitta tillbaka till och melodin att fokusera på.”

 

2019-04-17

Allafrica rapporterar om en av många konferenser om African Continental Free Trade Area (AfCFTA):

”A two-day national awareness and information workshop on the free intraAfrican trade area opened in Yaounde, Tuesday April 16, 2019

Stakeholders from the public administration, private sector, academia and civil society gathered in Yaounde on Tuesday April 16, for a two-day awareness and sensitization workshop as Cameroon works towards drawing up its national strategy to implement the African Continental Free Trade Area (AfCFTA). The consultation, jointly organized by the government of Cameroon and the UN Economic Commission for Africa (ECA), was officially opened by the Minister of Trade, Luc Magloire Mbarga Atangana.

Addressing over 100 participants, Minister Luc Magloire noted that it is important for all stakeholders to understand the importance of AfCFTA to the Cameroonian economy while also addressing the challenges, risks and oppor tunities it represents for local stakeholders.”The actions you plan to do in Cameroon are timely and very relevant for our own policy objectives,”Luc Magloire said.

He disclosed Cameroon was amongst the first countries that signed up to the agreement and is in the process of ratifying it. Officials said the workshop seeks to address issues relating to Cameroon’s current state of preparedness for the entry into force of the AfCFTA as well as possible spinoffs and fallouts for the subregion, particularly with regard to the effective harmonization of ECCAS and CEMAC preferential tariffs.

(—)

In this context, intra-African trade is likely to increase by 52.3 per cent by 2020 and attract to Cameroon, a large flow of investments and opportunities, especially for certain products such as coffee, tea, banana, pepper, refined oils, soap, brewery products, cement, as well as other manufactured and semi-finished goods. AfCFTA represents a potential market of 1.2 billion consumers today, and nearly 2.5 billion in 2050.”


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media