Frihandel i media vecka 17

2016-04-26

DN skriver om krisen — eller rättare sagt kriserna — i EU, vilka naturligtvis påverkar även handelsområdet och särskilt TTIP:

”Den kommande brittiska folkomröstningen kan med andra ord leda till liknande avgöranden i andra EU-länder.

I Frankrike kräver högerextrema Nationella frontens ledare Marine Le Pen sedan länge att det franska folket ska få säga ja eller nej till EU.

Om hon väljs till Frankrikes president 2017 har Le Pen lovat att en folkomröstning ska utlysas senast ett halvår efter tillträdet.

Marine Le Pen planerar också att åka till Storbritannien för att delta i kampanjen inför folkomröstningen den 23 juni.

De brittiska ”lämna-organisationerna” är emellertid inte alls lyckliga över stödet från det högerextrema partiets ledare och försöker hindra henne från att komma.

Det finns också planer på folkomröstningar i andra EU-länder som inte handlar om ja eller nej, men som ändå kan bidra till att unionen ifrågasätts och därmed försvagas.

I Nederländerna pågår en kampanj vars syfte är att få 300 000 namnunderskrifter bakom kravet på en rådgivande folkomröstning om TTIP; EU:s eventuellt kommande frihandelsavtal med USA:

Efter framgången i början av april, då en stor majoritet i Nederländerna röstade nej till EU:s frihandelsavtal med Ukraina, försöker de nederländska EU-motståndarna på så sätt ytterligare försvaga unionens inflytande.”

 

2016-04-25

DI skriver om de problem som idag gäller TTIP (varning för att artikeln innehåller en del felaktigheter): 

”Genom att återuppliva ett insomnat handelsavtal med Kanada lyckas Cecilia Malmström leverera dubbla vinster för EU-kommissionens handelsagenda i början av 2016. Förutom att rädda handelsavtalet undan att tyna bort innan det klubbats lanserade hon en ny modell för tvistlösningsmekanismen. Istället för att tillsätta en tillfällig domstol vid varje tvist ska en permanent institution med 15 domare som valts av länderna ta hand om eventuella tvister. Den nya modellen inkluderar också en mekanism för att hantera överklaganden.

EU jobbar nu hårt för att få in den nya modellen i TTIP. Än så länge är amerikanerna måttligt intresserade. USA:s chefsförhandlare Michael Froman hävdar att de existerande modellerna funkar bra och ser inget behov av en överklagningsmekanism.

”För mig är det inte tydligt varför man skulle vilja ge företagen en andra bit av äpplet”, sa han till nyhetsbyrån Reuters i höstas.

Det börjar bli bråttom. De senaste signalerna från USA:s chefsförhandlare är att ett ramverk ska vara på plats till sommaren – passande nog lagom till att de amerikanska primärvalen är över och de två presidentkandidaterna ger sig in i slutspurten.

Det har blivit ett tufft valår för frihandelsförespråkande politiker i med presidentambitioner. Presidentkandidaterna står enade i sitt motstånd mot handelsavtalet TPP (Trans-Pacific Partnership) som förenar ett dussin länder och 40 procent av världsekonomin. Om TTIP blev verklighet skulle det vara om möjligt ännu större och omfatta närmare hälften av världens BNP.

”Vill man verkligen ha det här måste det bli färdigt under den nuvarande presidenten”, sa John Emerson, USA:s ambassadör till Tyskland, nyligen till sajten Politico.

Nästa år väntar val i både Frankrike och Tyskland – båda tungviktare med sina egna frihandelsproblem. Den franske handelsministern Matthias Fekl har tidigare hotat med att Frankrike kan dra sig ur förhandlingarna. Tysklands förbundskansler Angela Merkel föreslog visserligen ett frihandelsavtal med USA redan 2006 men hon har inte väljarna med sig. Bara 27 procent av tyskarna stödjer TTIP gentemot 53 procent av EU-medborgarna.

”Om vi ska bli klara med det här innan slutet av året måste vi såklart vara inne i slutspurten till sommaren”, sa Cecilia Malmström under ett besök i Washington tidigare i år.”

 

Dalarnas Tidning har däremot genom att intervjua Cecilia Malmström fått det mesta rätt:

”Jag läste att om ett företag i Borlänge eller Ludvika ska sälja maskinutrustning till USA, så kan det krävas godkännande av upp till 17 olika amerikanska myndigheter. Hur går det att komma åt den typen av hinder?

– Alla de hindren kommer vi inte att komma åt. Men det vi tittar på är ett tiotal områden. Det gäller teknik, bilar, vissa kemikalier, läkemedel, textilier – där vi med hjälp av våra experter har identifierat områden där vi har lika höga säkerhetskrav för att skydda människor eller miljö.

– Testerna eller certifieringen är i princip identiska. Men man måste göra dem två gånger. De går vi igenom, område för område, med hoppet att vi ska kunna godkänna varandras tester så att vi inte behöver bränna upp kläder två gånger för att se om de är flamsäkra, att man inte behöver inspektera läkemedelsfabriker två gånger, att man inte behöver göra dubbla produktioner bara för att de blå kablarna i motorn går åt ena hållet i USA och åt andra hållet i Europa. Här gör vi mycket framsteg.

Blir det så att de blå kablarna i motorn går åt samma håll i både USA och EU?

– Ja, antingen det eller att det inte spelar någon roll åt vilket håll de går, för de fyller samma funktion och de har samma höga säkerhet.
En av de mest kontroversiella frågorna är konfliktlösningsmekanismen. Om en stat fattar ett beslut som gör en investering värdelös ska investeraren kunna få ersättning. Du har föreslagit en helt ny modell. Hur ser den ut?

– För det första är det här ett system som har funnits sedan 50-talet, så det är ingenting nytt. Sverige har 100 sådana avtal. Det handlar om att ett företag ska kunna stämma en stat om det diskrimineras på grund av att det är ett utländskt företag. Bara då!

– Alla EU-länder, utom Irland, har sådana här avtal. Men de har blivit lite gammalmodiga. En del företag har missbrukat dem, det har varit lite oklart när de ska gälla.

Kan du ge ett exempel där det har missbrukats?

– Philip Morris, stämde australiensiska staten. Australien hade bestämt sig för att införa neutrala cigarettpaket för att skydda sina medborgare mot rökningens faror. Det här förlorade Philip Morris, vilket var bra. Hade bara Philip Morris av alla cigarettbolag diskriminerats på det här sättet. Då hade det varit diskriminering. Men det var det ju inte. Det var alla tobaksbolag som drabbades.

– Nu har vi föreslagit en ny modell som vi har fått in i ett avtal vi har framförhandlat med Kanada, där lagtexten är väldigt tydlig. Alla stater har rätt att lagstifta för att skydda sina medborgare eller sin miljö.

– Det ska inte prövas av dyra advokater, utan av en pool av domare – i förväg utsedda med hög etisk uppförandekod och integritet. Det ska finnas en överklagandemekanism.”

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel