Frihandel i media vecka 18

2017-05-04

Trumps handels- och visa-politik drabbar kanske inte EU än så länge, men andra länder påverkas desto mer. Indiska The Hindu skriver om den indiska IT-jätten Infosys beslut att anställa i USA istället för i Indien:

“Infosys’s decision to hire 10,000 local workers in the U.S. has caused concerns over the impact of President Donald Trump’s restrictive visa policy for skilled workers. Explaining the move, Infosys CEO Vishal Sikka said it is purely a business decision focussed on building the company’s capabilities in fields such as artificial intelligence and cloud computing. Indian IT companies have been under pressure to adapt nimbly to the restrictive visa regimes being put in place not just in the U.S. but also in key markets such as the U.K. and Australia. As a matter of fact, these companies had been gearing up to become visa-independent even before Mr. Trump’s rise to power. In 2015-16, for instance, Infosys hired 2,144 people in the Americas, increasing its workforce in the region by over a quarter. In 2016, Tata Consultancy Services, another IT giant, made only about 4,000 U.S. visa applications, compared to about 14,000 a year before. The trend is likely to only strengthen. 

(—)

Yet, while individual companies adapt to the new political economy in the West, it does not diminish New Delhi’s responsibility to make a case for more open immigration policies for India’s skilled workers. The economic rationale behind the free movement of labour is that it promotes economic efficiency. This, as economists from David Ricardo to Jagdish Bhagwati have pointed out, increases the size of global economic output despite the costs. It is obvious that the tightening of immigration is likely to have a net negative effect on the global economy. Also, investment in advanced technologies itself, such as by Infosys, could be a measure to deal with high labour costs in the U.S. Artificial intelligence has already helped IT companies cut labour costs. In any case, job losses owing to automation are likely to accelerate, which is of course not an issue that affects the IT sector alone. While putting forward the argument that they create thousands of American jobs makes business sense for companies such as Infosys in their most critical market, it runs the risk of bolstering the narrative against the free movement of labour across borders. Sadly, since the benefits of globalisation are diffused among billions of people while its costs are concentrated on a smaller but organised group, such adjustments often end up validating populist, protectionist policies.”

 

2017-05-03

Janerik Larsson skriver i SvD om hotet mot internationella rättsordningen som är en av hörnstenarna i fungerande handelsrelationer mellan länder:

“ISDS (Investor-state dispute settlement) är en tvistlösningsmekanism inom internationell rätt som ger investerare (företag) rätt till rättsliga processer gentemot regeringar. I ISDS-systemet har Stockholms handleskammares skiljedomsinstitut spelat en viktig roll.

För internationella investeringar är detta en viktig och betydelsefull ordning.

Utan en grundläggande, principbunden ordning för frihandeln kommer den i längden att skadas.

EUs domstol European Court of Justice är tillsammans med världshandelsorganisationen WTOs tvistelösningssystem nu utsatt för hårt tryck från stora ekonomier som USA och Storbritannien. För svenska företag är detta ett sannolikt allt större problem och ett uttryck för den växande protektionismen. Då kan stora och starka ekonomier diskriminera företag från små ekonomier.”

 

2017-04-29

Mer SvD.  Andreas Cervenka skriver om tio faktorer i världsekonomin varav den ökande internationella handeln är en:

“Efter finanskrisen föll handelsvolymerna kraftigt och har sedan växt i betydligt långsammare takt än i början på 2000-talet. 2016 blev faktiskt det trögaste året sedan 2001, enligt världshandelsorganisationen WTO.

Nu verkar det ha vänt. WTO spår en ökning under 2017 på mellan 1,8 till 3,6 procent. Orsaken till det stora spannet stavas politiskt osäkerhet. Frihandeln är under attack, inte minst från Donald Trump vars protektionistiska retorik håller världsmarknaderna på helspänn.”

 

2017-04-28

Frida Wallnor i DI skriver om Trumps första hundra dagar och frihandeln:

“När det gäller den aggressiva handelspolitiska linje som präglade valkampanjen återspeglas den inte i Vita husets agerande i lika hög grad som befarats. Man lämnade visserligen TPP-avtalet med Stillahavsländerna, men risken för ett handelskrig med Kina tycks ha minskat sedan toppmötet med Xi Jinping.

Veckans rykte om att Trump skulle ta landet ur Nafta-avtalet med Mexiko och Kanada visade sig också vara nonsens. Eller kanske snarare ett planterat rykte i syfte att stärka USA:s position i kommande omförhandling.

Men till skillnad från i Washington har det skett framsteg på handelsområdet i Europa. Det är som om Trumps protektionistiska retorik har ökat EU:s attraktionskraft som handelspartner. Japan, Mexiko, de sydostasiatiska Asean-länderna och sydamerikanska Mercosur har alla visat ett förnyat intresse för att antingen inleda eller snabba på pågående frihandelsförhandlingar. För EU kunde detta inte komma mer lägligt.

Men även Trump har visat intresse för att närma sig EU. Eller närma sig Tyskland, rättare sagt. Under Angela Merkels besök i Vita huset ska Trump enligt tyska källor upprepade gånger ha föreslagit ett handelsavtal mellan USA och Tyskland. Merkel ska ha tvingats repetera sitt svar om att enskilda EU-länder inte kan ingå externa handelsavtal – att han i så fall måste vända sig till EU som helhet.

Det kommer inte som någon överraskning att Trump är så dåligt insatt i EU:s funktionssätt. Med en handelsminister som betraktar handelsavtal som en möjlighet att samla “quick wins” är det inte konstigt att hans chef är dåligt underrättad.

(—)

Men EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström kommer inte att krypa för den amerikanska administrationen. Under sitt möte med handelsministern i Washington i måndags konstaterande hon endast att det fortsatt finns potential för det tidigare så avskrivna TTIP-avtalet och att båda sidor behöver tid för att omgruppera.

Storbritanniens regering är antagligen ännu mindre imponerad av Ross handelsutspel. Britterna är alltså inte först i kön längre. EU ges företräde. Förhoppningsvis leder denna insikt till en mer ödmjuk inställning i kommande brexit-förhandlingar.

Finns det hopp för att gå i mål med TTIP i framtiden vore det en intressant tanke att involvera Storbritannien, som en tredje part. Det borde ligga i allas intresse.”