Frihandel i media vecka 18

2019-05-02

DN skriver på ledarplats att EU:s kommande utmaning är ekonomin, liberaliseringar krävs för att bryta stagnationen: 

“Det är inte helt lätt att orientera sig i vilka frågor som EU:s institutioner och framför allt dess parlament faktiskt beslutar om. Inte ens våra politiska ledare verkar ha riktig koll. När Kristdemokraternas ledare Ebba Busch Thor nyligen föreslog att EU borde reglera kärnkraftssäkerhet påpekade journalisten Ylva Nilsson ampert på bloggen Elvis & Brors att Euratom gjort detta sedan 1957.

En liknande poäng gör ekonomen Fredrik Erixon i sin rapport ”Det bortglömda valet” för tankesmedjan Frivärld. Mycket av dramaturgin inför parlamentsvalet rör den ideologiska motsättningen mellan nationalister och liberaler, men de flesta viktiga konflikterna i de frågor parlamentet faktiskt har inflytande över rör ekonomi.

“Bland missnöjesröster till vänster och till höger har det satt sig en föreställning om att frihandeln trumfar alla andra hänsyn. Det är inte sant. Frihandeln är tvärtom tillbakaträngd, vilket den har varit under stora delar av 2000-talet. Världen har, enligt tankesmedjan Global Trade Alert, sett mer än dubbelt så många statliga interventioner som minskar och skadar handeln än liberaliseringar av handeln sedan 2008.

(—)

Vill vi fortsätta att dra fördel av Europasamarbetet vore det naturliga att gå vidare med betydande liberaliseringar av tjänstesektorn. Det skulle kunna ske på samma sätt som gjorts med varuhandeln, genom harmoniserade regler eller genom att ömsesidigt erkänna varandras olika regleringar.

Tyvärr är EU-länderna mycket olika på det digitala området. De mest öppna, som Irland, skulle rentav ha lättare att integreras digitalt med andra öppna länder som Australien och Nya Zeeland, än med de mest slutna EU-länderna. Till de mest digitalt slutna länderna hör dessutom Tyskland och Frankrike, som med Storbritanniens förestående utträde blivit än mer dominerande i EU-samarbetet. Därmed riskerar den digitala harmonisering som eventuellt kommer till stånd att följa dessa länders slutenhet.

(—)

Ska utvecklingen kunna vändas krävs en mobilisering av Europas liberala krafter som inte bara riktas mot främlingsfientliga populister, utan även mot en alltför ingreppsglad politik.

Detta uppdrag är det viktigaste som tänkas kan för nästa mandatperiods parlamentariker. Tjänsteprotektionismen och den generella regleringsbördan tynger den europeiska produktiviteten, vilket är en anledning till att lönerna för vanligt folk stagnerar. Globaliseringen bidrar tvärtom till ökat välstånd i samma grupper. Som Fredrik Erixon visat i en annan rapport ”The economic benefits of globalization for business and consumers” (2018) är det tiondelen med lägst inkomster som tjänar mest på att ett land öppnar för handel, och som omvänt får avstå högst andel av sina inkomster till tullar.

Frihandel och dynamiska marknader är avgörande för Europas framtid. Det är också viktigt för vanligt folk.”

 

2019-04-27

Anders Lindberg på Aftonbladets ledarsida påpekar att Kinas globala ambitioner och statsstyrda företag är ett säkerhetsproblem, men att protektionism inte är lösningen:

“De sociala konsekvenserna lär bli stora av nästa våg i digitaliseringen. Med företag som Facebook, Google, Uber och Amazon har frågor om arbetsvillkor, mediers roll och framtiden för taxinäringen och detaljhandeln redan ställts på sin spets. Hela branscher slås ut samtidigt som andra uppstår. Vad händer med oss människor i denna sköna nya värld?

– Kinesiska företag kommer att konkurrera i Sverige som alla andra. Det är samma diskussion som med Amazon och det kommer att bli en strid arbetarrörelsen måste ta om kollektivavtal och arbetsvillkor. Men jag tror det går. I höstas tecknade exempelvis Handels kollektivavtal med den japanska modejätten Uniqlo, det är det första kollektivavtal de skriver på någonstans, säger Anders Ygeman.

“Thukydides fälla”
Inom säkerhetspolitik talar man ibland om “Thukydides fälla” när det gäller relationen mellan Kina och USA. Thukydides var grekisk historiker på 400-talet före Kristus och skrev världens första vetenskapliga historiebok om kriget mellan den växande sjömakten Aten och stormakten Sparta.

“Det var Atens uppgång, och den fruktan denna ledde till i Sparta, som gjorde krig oundvikligt.” skriver han och forskare pekar ut detta som ett mönster genom historien. När en stormakt utmanats av framgångar för andra länder har det ofta lett till krig. Hur blir det då med USA och Kina, fastnar de i Thukydides fälla?

Frågan gäller inte minst världsekonomin. Det råder redan handelskrig mellan USA och Kina men vad bör Europa, och Sverige, göra?
Svaret är inte enkelt. De som vill “sätta hårt mot hårt” eller “sluta vara naiva” blir faktiskt svaret skyldiga kring vad vi faktiskt kan göra. Att bromsa världshandeln, med Donald Trump, vore ett historiskt självskadebeteende. Teknikutvecklingen går knappast att stoppa och protektionism leder bara till att vi blir fattiga.

Förmodligen ligger vår bästa chans i att hålla ihop i Europa och ställa krav på lika spelregler. Och i förhandlingsrummet är vi betydligt starkare än på Thukydides slagfält. EU är världens största handelsblock – om vi håller ihop.”


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media