Frihandel i media vecka 24

2017-06-15

Ost har blivit ett stridsäpple när det gäller implementeringen av CETA-avtalet den 1 juli enligt kanadensiska CBC-News. Det handlar om ostkvoter och vem som kommer få rätten att importera ost från EU till Kanada:

”Canadians haven’t been transparent enough about several aspects of CETA’s implementation, the source said, and presented the cheese quota decision as a non-negotiable fait accompli. It was a final straw for upset Europeans who had been otherwise eager to get on with the deal.

The source said Canada informed the EU that 60 per cent of the new import quota would go to domestic dairy producers and processors. Europeans fear they won’t use it, so fewer new cheeses compete with their domestic products.

If the quota’s unused, or there’s any incentive to delay imports, Europe could be effectively denied the market access it fought for years to get. CETA provides a way for complaints like this to be resolved, but Europeans would prefer not to have to sue Canada after the fact, the source said.

A spokesperson for the EU delegation in Ottawa would not comment on rumours about why the July 1 date hasn’t yet been confirmed.

But a Canadian dairy industry source, also not authorized to be named, cited European pushback as the reason CETA’s implementation may be delayed. Domestic sources say their sector has not been told how much quota is coming their way.”

 

 

2017-06-12

Handelsminister Ann Linde intervjuas i Dagens Nyheter. Hon tror fortfarande på frihandelsavtal med USA:

”Både i EU och i USA har bland annat fackföreningsrörelserna tidigare varit skeptiska till frihandelsavtal. Ann Linde träffade fackföreningsledaren för den största fackföreningen i USA och fick ett annat intryck.

– Han sa att det är positivt för amerikansk ekonomi om vi har någon form av handelsavtal.

TTIP hann med 15 förhandlingsrundor innan samtalen lades på is. Bland annat kom man överens om tullfri handel med 97 procent av alla varor och nivåer för olika standarder. Andra frågor, som offentlig upphandling, strandade.

– Men det finns en grund om båda sidor bestämmer sig för att titta på någon form av avtal.

Ann Linde förde också fram synpunkter på hur den gränsskatt på import som Trump pratat om att införa skulle påverka de svenska företag som är verksamma i USA. Svenska företag sysselsätter 330.000 amerikaner. Ann Linde konstaterar att de företagen måste importera för att exportera produkter. Exempelvis importerar Volvo 10.000 delar från 98 länder för sin produktion.

– Jag förklarade att svenska företag som bara anställer amerikaner har sagt att de kommer att lägga ned sin verksamhet i USA om skatten införs eftersom de då inte längre är konkurrenskraftiga. De måste importera för att exportera.”

2017-06-11

Slutet på en era? Per T Ohlsson spekulerar i Helsingsborgs Dagblad om betydelsen av att USA vänder sig inåt i bland annat handelsfrågor: 

”Resultatet av Roosevelts och Churchills flytande rendezvous blev Atlantdeklarationen, ett dokument som lade grunden till en ny världsordning, konstruerad och beskyddad av de två anglosaxiska stormakterna.

Deklarationen slog bland annat fast att alla folk har rätt till självbestämmande, att alla stater skall ha tillgång till fria handelsvägar och att världen, när det nazistiska tyranniet väl hade krossats, måste bygga en fred som värnar alla nationers säkerhet och människors möjligheter att ”leva sina liv i frihet från fruktan och armod”.

Från denna deklaration löper trådarna till FN och den moderna folkrätten, till avkoloniseringen, till världshandelns liberalisering och till internationella samarbeten som Nato, IMF, Världsbanken, EU, WTO och OSSE.

(—)

Konflikter har inte saknats; Suezkrisen 1956 är ett exempel. Men på det hela taget har den amerikansk-brittiska alliansen varit en stabil konstant i världspolitiken, definierad av en gemensam känsla av internationellt ansvar: USA som militär och säkerhetspolitisk skyddsmakt för andra demokratier, Storbritannien som traditionell frihandelsnation och pålitlig supporter.

(—)

Trumps klimatbesked föregicks av hans första utlandsresa som president. Där deltog han i ett möte i Bryssel med andra ledare för Nato som i praktiken blev utskällda för att åka snålskjuts på amerikanska skattebetalare. Trumps uppträdande chockerade Tysklands förbundskansler Angela Merkel. Strax efteråt lät hon förstå att Europa inte längre kan ”lita på andra”, det vill säga USA.

Trump, fullblodsprotektionist, har redan brutit loss USA från handelssamarbetet i Stillahavsregionen, TPP, och begärt omförhandling av frihandelsavtalet med Kanada och Mexiko, Nafta.

Steg för steg ser Donald Trump till att USA abdikerar från sin internationella ledarroll för att göra ”America great again”.


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media