Frihandel i media vecka 30

2017-07-27

Christofer Fjellner skriver på debattplats i VLT att miljöpartiernas motstånd mot frihandel skadar världens fattigaste:

”Europas handel med världens fattiga regleras i EU:s allmänna preferenssystem GSP. Det innebär att EU ensidigt river tullmurarna mot några av världens fattigaste länder. Det enda de behöver göra för att exportera tullfritt till Europa är att skriva under och genomföra 27 FN-konventioner där de lovar att respektera grundläggande skydd av miljö, arbetsrätt och skydd av människors hälsa. Det är ett vackert samspel mellan handel, mänskliga rättigheter, miljöskydd och utveckling.

Men MP gillar inte handel. Varje gång vi röstar om att sänka tullar för världens fattiga hittar de en ursäkt att rösta emot att riva EU:s tullmurar och för att cementera fattigdomen i några av världens fattigaste länder.

Bolivia, Ecuador, Mocambique, Ghana och Peru är bara några av de länder MP tycker ska betala tullar när de exporterar till EU. Det spelar inte ens roll att länderna själva vill ha detta. När Europaparlamentet röstade om att sänka tullarna mot Burma röstade både MP och V emot, trots att Nobelpristagaren och människorättskämpen Aung San Suu Kyi vädjade till Europaparlamentet att hjälpa landet och sänka tullarna.

Samma sak när vi röstade om att ge tio utvecklingsländer, däribland Pakistan, sänkta tullar i utbyte mot att de åtar sig att implementera de 27 FN-konventionerna. V och MP röstade emot tullsänkningarna trots att Malala, den pakistanska skolflickan och Nobelpristagaren, vädjade till dem om att sänka tullarna. Det är ingenting annat än unken nykolonialism.

För den som gör gällande att en röst på MP vore en röst för världens utveckling mot det bättre står verkligheten i kontrast. Nej, för den som vill hjälpa världens fattigaste länder finns bara en slutsats att dra av detta: Att aldrig rösta på Miljöpartiet.”

Från ö till ö. Washington Post gör ett nedslag i Europa (eller i Australien) och skriver om Boris Johnsons besök för att puffa för ett frihandelsavtal:

”SYDNEY — British Foreign Secretary Boris Johnson said on Thursday that he supports a proposed free trade agreement between the United Kingdom and Australia, as his country looks to strengthen its relationships with allies ahead of its departure from the European Union.

Johnson and his Australian counterpart, Foreign Minister Julie Bishop, announced the two nations would boost trade, intelligence-sharing and military ties following an annual meeting in Sydney that included the defense ministers of both countries.

“As we go through the process of leaving the arrangements of the European Union, we are going to widen our horizons and work even more closely,” Johnson told reporters. “We have today reaffirmed our shared goal of concluding a free trade agreement as soon as possible after we leave the EU.”

Johnson, who had advocated for Britain’s EU departure, said any deal would include an “open and generous” visa regime for Australians looking to travel to the U.K.

“What we will be able to do once we take back control of our immigration arrangements is to have a system that is fair,” he said. “We want to welcome talented Australians.”

The ministers were short on specifics over what impact a trade deal would have, though Johnson did have an answer for a British journalist who asked whether it would result in cheaper Australian wine for Britons.

“Never mind Australian wine, which is, of course, delicious,” Johnson said. “There are tariffs on Scotch whisky in this country which seem to me to amount to a cruel deprivation of the Australian people of Scotch whisky at the price they could have it. I merely throw it out there. Whereas I don’t think we have any tariffs at all on, for instance, Bundaberg Rum.”

2017-07-24

Mycket bra av professor Lars Calmfors i DN (bakom betalvägg) om varför Trump har fel om handelsbalansen:

”Ett av Donald Trumps återkommande teman är att frihandel har missgynnat USA därför att man inte konkurrerar på lika villkor med andra länder. Enligt hans resonemang har det inneburit större import än export och därför underskott i bytesbalansen. Därmed ”dräneras USA på pengar och jobb” vilket sägs försvaga landet. Trumps recept mot det är en protektionistisk handelspolitik.

Trumps argument kan vara bestickande. Men de är i själva verket grovt missvisande. Det krävs emellertid en djupare analys för att se felen.

För det första behöver det inte vara negativt för ett land med bytesbalansunderskott. Innebörden är visserligen att landets finansiella nettoförmögenhet minskar. Men att som USA låna av omvärlden kan vara rationellt om det sker till låga räntor och finansierar investeringar som ger hög framtida avkastning.

För det andra har de flesta ekonomiskt utvecklade länder ungefär lika liberala handelsregler som USA.

För det tredje har handelspolitik enligt vedertagen nationalekonomisk teori mycket liten påverkan på bytesbalansen. Den dominerande posten i den är nettoexporten, alltså skillnaden mellan export och import. Ett lands nettoexport är definitionsmässigt också lika med skillnaden mellan dess produktion och förbrukning av varor och tjänster. Därav följer att nettoexporten även är lika med skillnaden mellan sparande och investeringar. Ett land som USA med bytesbalansunderskott sparar alltså mindre än det investerar.

Omfattningen av sparande och investeringar är resultatet av grundläggande beslut som tas av hushåll, företag och offentlig sektor. Bytesbalanssaldot påverkas därför bara om de faktorer som styr dessa beslut ändras. Det kan gälla medborgarnas incitament att spara inför pensionering, företagens avkastning på investeringar och politiska önskemål om skattesänkningar eller offentliga utgiftsökningar.

Anta att USA skulle höja importtullarna. Den direkta effekten blir lägre import. Men då minskar utbudet av dollar på valutamarknaden eftersom andra länders exportörer får mindre dollarinkomster att växla till sina nationella valutor. Därför stiger dollarn i värde. USA:s export blir då dyrare och faller. Eftersom tullarna inte har någon större effekt på drivkrafterna för sparande och investeringar, kan dollarkursen antas stiga så mycket att bytesbalanssaldot förblir ungefär oförändrat. Den främsta effekten är således att både import och export minskar. Detta teoretiska resonemang stöds av att det inte finns något samband mellan omfattningen av handelshinder och bytesbalanssaldot när man jämför länder.

Den politik som Trump vill föra kommer i själva verket att leda till större bytesbalansunderskott. Förslagen om lägre skatter och högre offentliga utgifter för försvar och infrastrukturinvesteringar innebär nämligen större federala budgetunderskott. Dessa skulle minska det totala sparandet i landet i förhållande till investeringarna.”


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media