Frihandel i media vecka 40

2018-10-04

Brookings kommenterar en rapport om vilka sektorer och regioner i USA som påverkas mest av handelskriget. Det förefaller vara sektorer som befolkas av Trumps väljare som drabbas hårdast:

”Trade policy is inextricably linked with politics, and the retaliatory tariffs seem geographically and industrially targeted to mobilize political angst. A county-level analysis reveals that, while a political diversity of places will be implicated, counties that voted for President Trump are more exposed to the tariffs, as measured by the share of exports in tariff-affected industries (8.1 percent) and the share direct and indirect jobs those exports support (8.1 percent). Comparatively, in counties that voted for Hillary Clinton, 4.2 percent of exports are in tariff-affected industries, which support about 3.2 percent of export jobs.

The trade standoff between the United States and its North American partners shows signs of easing with progresses made on the United States-Mexico-Canada Agreement (USMCA). However, trade relations with China remain tense.

This analysis provides a look at how regions and states are positioned given their distinctive firms and industries, an important starting point that provides greater understanding to subnational leaders of how a significant macroeconomic policy change influences their place.”

 

2018-10-02

Europaportalen skriver om Boris Johnsons tal på (eller snarare strax utanför) Torys kongress i Birmingham. Johnson uppfattar Mays plan, Chequersplanen, som förödmjukande:

”Istället för att nu göra upp med EU – med hjälp av Chequersplanen – bör landet framöver satsa på ”riktiga frihandelsavtal” med länder utanför exempelvis i Latinamerika.

Att anta planen skulle vara ett katastrofalt misstag, uppgav han.

– Vi skulle vara hindrade från att erbjuda våra egna tullavgifter, inte kunna skriva våra egna lagar, inte ha egna ramverk för jordbruksvaror och mycket annat, fortsatte han och sa att en sådan sorti skulle vara ”politiskt förödmjukande för landet”.

Boris Johnson anklagade också Bryssel för att vilja statuera exempel i förhandlingarna.

– Vad de över allt vill är att demonstrera för varje annat land som drömmer om att lämna är att de inte kan följa efter och lämna EU utan att lida svåra konsekvenser, hävdade Johnson i sitt tal.

– Och tro inte att vi kan göra fel nu och fixa det senare; det är en total fantasi, en total fantasi, upprepade han.

Johnson avfärdade en andra folkomröstning om brexit, något som intensivt diskuteras i landet.

Han sade också att den av EU föreslagna backstop-lösningen, som innebär att Nordirland kan bli kvar i EU:s tullunion för att lösa tull- och gränsfrågor om man inte kommer överens, ”aldrig skulle komma att inträffa”.

Det är nu dags, enligt EU-motståndaren Boris Johnson, för Storbritannien att ta tillbaka kontrollen, följ visionen och göra ”den värdiga exit” som man röstat för. Boris Johnson vill i stället jobba fram nya avtal med EU under en övergångsperiod fram till slutet av 2020 och satsa mer på världshandelsorganisationens WTO:s ramverk och handelsregler.”

2018-10-02

Carl B Hamilton, rådgivare i handelsfrågor för EU:s handelskommissionär Cecilia Malström förutspår i DN att EU kan bli ledande på världshandelsområdet efter USA:

”USA:s president Donald Trump är ombytlig men på en punkt har han varit konsekvent i tre år­tionden: Han är övertygad om att högre amerikanska tullar skapar ökat välstånd i Amerika, ökad säkerhet för Amerika, och skulle återföra jobb och inkomster till Amerika från andra länder. Är USA och världen med Trump på väg tillbaka till perioder med protektionism och isolationism?

Det som sker i USA är sannolikt en permanent kursändring i USA:s handelspolitik, men trots allt endast en tillfällig avvikelse för världsekonomin. Den fortsätter med ökad handel, lägre handelshinder och högre levnads­standard för de handlande länderna. Att avskaffa handelshinder som motiveras av hälsa, säkerhet och miljö, kommer dock ofta att ses som oacceptabelt.

(—)

Europa får framdeles sköta handels-, försvars- och säkerhetspolitik mer självständigt från USA. Det innebär ökade egna resurser och höjd beredskap för att axla ett globalt ansvar. Luckan efter USA kan inte fyllas om EU skulle agera enligt en ”EU first”-maxim. Ett globalt ledarskap innebär att verka för bredare principer, som multilateralism, och en beredskap att också ta kostnader i sådana strider. EU kan naturligtvis inte enbart satsa på att självt komma undan åtgärder som drabbar övriga länder, till exempel genom att söka undan­tag enbart för sig självt från Trumps protektionistiska åtgärder.

Trump har med sin handelspolitik drivit samman EU-länderna i handels­politiska frågor. De är i dag mer eniga än någonsin i EU:s historia. Även Sydeuropa har valt en mer frihandels­vänlig hållning som svar på USA:s ökade protektionism. EU:s köpstarka inre marknad – fri från handels­hinder – är attraktiv och fungerar som ett viktigt skydd av EU-ländernas levnadsstandard mot konsekvenserna av ett globalt handelskrig.

EU vill gärna ta ledningen i försvaret av det multilaterala handelssystemet, och förhandlar med snart sagt hela världen.”


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media