Frihandel i media vecka 43

2019-10-22

Hur har Donald Trump lyckats med sina avtal. Har han fört “The art of the deal” till USA:s handelspolitik. Kanske inte, konstaterar
Anne Gearan och David J. Lynch i Washington Post: 

“Sitting in the Oval Office alongside senior Chinese officials this month, President Trump declared that the United States had reached “a substantial phase one deal” with China — a development that could ease an intensifying trade war that has roiled global markets and hurt many U.S. businesses and consumers.

Within days, however, “the greatest and biggest deal ever made” turned out to be at best a work in progress. Chinese officials signaled they want another round of talks before signing anything, while adding that Trump should scrap a tariff hike scheduled for December before talks proceed.

Nearly three years into his tenure, the president who promised to bring his “Art of the Deal” business savvy to foreign and trade policy has few substantive deals to his name — and he is running short on time to deliver big-ticket agreements ahead of Election Day next year.

Trump has launched or proposed roughly two dozen international negotiations — from bold strokes with North Korea and the Taliban to far-fetched suggestions such as the U.S. purchase of Greenland. So far, the results include no grand bargains, some clear failures and numerous incompletes.

In recent days, his lack of dealmaking skills has been on display over Syria, where he has wavered over whether to honor commitments to protect the Kurds from Turkey and when and how many troops in the region will be brought back home.

(—)

Trump says he is seeking international agreements that protect American security and sovereignty, and he has pledged to bring millions of lost manufacturing jobs back to the United States. He tells audiences at his campaign rallies that he is succeeding where past presidents have failed and that he is not afraid to break a little crockery so long as other countries stop taking advantage of the United States.

“After decades of economic surrender, I have taken historic action to confront China’s rampant trading abuses, and we’ve made great progress, and our relationship with China is fantastic, and great things are happening,” Trump told a crowd at a reelection rally Thursday in Dallas. “You watch. They get it now. They get it.”

Trump predicted Friday that he could get the China deal sealed “quite easily” in the coming weeks, so he and Chinese President Xi Jinping could sign it on the sidelines of the Asia-Pacific Economic Cooperation meeting next month in Chile.

Trump wins praise, including from a few Democrats, for a get-tough approach to China. But he has yet to deliver the full “America First” overhaul of U.S. trade policy that he promised during the 2016 campaign.

Trump has closed just one full agreement, with South Korea. It was a fairly modest refurbishment of an existing deal. At a Cabinet meeting Monday, Trump called it a “fantastic deal for us,” adding: “It turned out even better than we thought.”

His attempt at a rebranded North American free trade pact, negotiated last year, has not been ratified and now may be imperiled by House impeachment proceedings. Trump on Monday suggested House Speaker Nancy Pelosi (D-Calif.) is holding up a vote. Other trade agreements are modest or have been described as preliminary steps toward more comprehensive accords.

Trump’s modus operandi has been consistent: denounce existing trade rules with hyperbolic language; promise a historic alternative; and then produce a decidedly more modest outcome.

Trump secured a partial trade deal with Japan last month that does not go much further than the Trans-Pacific Partnership negotiated by the Obama administration with Japan and 10 other nations, from which Trump withdrew on his fourth day in the White House.

U.S. and Indian officials failed to patch together a limited agreement in time for Trump and Indian Prime Minister Narendra Modi to announce it during the U.N. General Assembly last month.

“What Donald Trump fails to understand is that your adversaries judge you broadly. They look at everything you do, and it’s not a real estate deal,” said Boston College presidential historian Marc Landy.

“The Chinese paid attention to what happened in the Persian Gulf,” when Trump opted not to retaliate militarily for the downing of a U.S. drone in Iran, “and they are paying attention to Syria and Trump selling out the Kurds,” Landy said.

At Trump’s direction, Vice President Pence secured Thursday what he called a temporary cease-fire in the Turkish invasion of northern Syria, which mostly held while Kurds fled.

The high-profile emergency diplomatic effort, the first of its kind under Trump, came after Trump withdrew U.S. counterterrorism forces whose presence also deterred long-sought Turkish action against Kurdish fighters allied with Washington.”

 

2019-20-21

Di. EU och Norge har enats om tillfällig metod för tvistelösning i handelsfrågor:

“I december väntas Världshandelsorganisationens appellationsorgan sluta att fungera eftersom USA inte går med på att ersätta domare som då avgår.

Därför har EU och Norge enats om ett mycket snarlikt, parallellt system för överklaganden i handelstvister.

EU slöt en liknande överenskommelse med Kanada den 25 juli.

Kommissionen underströk att förstahandsvalet fortfarande är att förbättra WTO-systemet och att få det att fungera.

USA:s president Donald Trump har upprepade gånger klagat på WTO-reglerna. EU är en varm förespråkare av det multilaterala handelssystemet och har uppmanat USA att samarbeta med EU för att förbättra WTO.”

2019-10-20

Cecilia Malmström som snart avgår som handelskommissionär intervjuas i DN:

“Efter 20 år i EU-politiken och tio år som Sveriges kommissionär lämnar Cecilia Malmström i november sin post. För DN berättar hon om EU:s förändrade relation till USA, och vad hon anser har gått snett i världshandeln.

– Mycket är faktiskt Kinas fel, säger hon.

En sak är sig lik sedan Cecilia Malmström för fem år sedan tillträdde som EU:s handelskommissionär.

Hon förhandlar fortfarande med USA.

2014 var det ett stort transatlantiskt frihandelsavtal, TTIP, som skulle säkras. Tullarna på amerikanska och europeiska varor var på väg att sänkas. Handelshinder skulle rivas.

– Från första dagen var det väldigt turbulent. Då var folk emot TTIP, det var demonstrationer och oerhört känsloladdat i flera länder. Men det var under Obamaadministrationen, som många kände en stark gemenskap med, säger hon.

Samtal pågår även 2019, men nu med en helt annan dagordning. De senaste åren har det gällt att förhindra ett tullkrig mellan USA och EU och att rädda det som återstår av en global ordning som de båda parterna tillsammans byggde upp efter andra världskriget.

2014 var det ett stort transatlantiskt frihandelsavtal, TTIP, som skulle säkras. Tullarna på amerikanska och europeiska varor var på väg att sänkas. Handelshinder skulle rivas.

– Från första dagen var det väldigt turbulent. Då var folk emot TTIP, det var demonstrationer och oerhört känsloladdat i flera länder. Men det var under Obamaadministrationen, som många kände en stark gemenskap med, säger hon.

Samtal pågår även 2019, men nu med en helt annan dagordning. De senaste åren har det gällt att förhindra ett tullkrig mellan USA och EU och att rädda det som återstår av en global ordning som de båda parterna tillsammans byggde upp efter andra världskriget.

(—)

Men ingen kan anklaga Cecilia Malmström för att inte ha fått något gjort. EU har slutit 15 frihandelsavtal under henne som ansvarig kommissionär. Japan, Kanada och det sydamerikanska handelsblocket Mercosur är de riktigt stora.

Avtalen har slutförts samtidigt som EU delvis har bytt angreppssätt i handelspolitiken.

– Jag skulle vilja hävda att vi nu är den mest transparenta förhandlaren i världen. Det finns inget att dölja. Kritiken som kom med TTIP var att här sitter ni bakom stängda dörrar och förhandlar bort demokratin och förhandlingar in klordoppade kycklingar. Så var det ju inte.

Villkoren för ett avtal med EU har också kommit att omfatta bredare politiska mål. Cecilia Malmström påpekar att unionens nya generation av frihandelsavtal har avsnitt om arbetsrätt, miljö och mänskliga rättigheter.

– Vi har fått in mycket av värderingarna i handelspolitiken. Parisavtalet är numera en sine qua non (ett oeftergivligt villkor). Klimatet måste vara med, med bindande referenser.

(—)

– Mycket av USA:s kritik mot Kina delar vi helt. Men den amerikanska responsen har bidragit till att förvärra situationen.

Även om det är Trump som har gått ut hårt anser Cecilia Malmström att det är Kinas uppträdande som är det egentliga upphovet till ökade spänningarna.

– I grund och botten är väldigt mycket Kinas fel. Kina gick med i WTO för 18 år sedan och har tjänat enormt mycket på det. Men de gjorde ju ett antal åtaganden när de gick med, och de har inte levererat. De ägnar sig åt stora stora subventioner av olönsamma stålfabriker, de dumpar priserna, ägnar sig åt cyberstöld och påtvingad tekniköverföring.

Hur är din relation med USA:s handelsminister Robert Lighthizer?

– Han är en kunnig person. Han är ganska trevlig och har humor. Men sen är vi djupt oense om en del saker och har djupt olika ideologiska visioner. Han tycker att tullar är bra, jag tycker att det är dåligt. Det är inte så att vi skriker åt varandra, men vi är väldigt oense.

I början av november ska den nya EU-kommissionen tillträda, med irländaren Phil Hogan som Malmströms efterträdare på handelsposten.”


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media