Frihandel i media vecka 50

2015-12-10

Arbetsvärlden skriver om CETA och TPP, Henrik Horn, Institutet för näringslivsforskning intervjuas:

”För en månad sedan presenterades ett fullständigt textförslag för TPP (Trans-Pacific Partnership), ett avtal mellan tolv länder runt Indiska Oceanen. Avtalet har varit under förhandling i sju år, och ska nu ratificeras av samtliga länder innan det börjar gälla. En skillnad mot TTIP är att för TPP är en reduktion av traditionella handelshinder som tullar en viktigare komponent.

– TPP-länderna är sinsemellan väldigt olika. Å ena sidan har du Japan, Kanada och USA som är stora utvecklade ekonomier. På andra sidan skalan har du till exempel Vietnam, som knappt är en marknadsekonomi. Så det är klart att det finns mycket mer att hämta där vad gäller tullavveckling, särskilt när det gäller de fattigare länderna, säger Henrik Horn, professor i internationell ekonomi.

Men avtalet kommer på andra sätt att ha stor inverkan på TTIP eftersom det är ett så pass omfattande avtal som rör flera väldigt stora ekonomier.

– Och om nu TPP ratificeras så ställer det också ett tryck på EU att verkligen få till ett avtal med USA, säger Henrik Horn.

Förra året färdigförhandlades också CETA (Comprehensive Economic and Trade Agreement) mellan Kanada och EU. Innan avtalet kan ratificeras ska texten dock gås igenom noggrant och dessutom översättas till samtliga 24 officiella språk i EU. Det gör att de omröstningar i EU-parlamentet och i Europeiska rådet som krävs för en ratificering inte väntas ske förrän till våren.

Avtalet har mött mycket stor kritik i Europa, i de tyska demonstrationer mot TTIP som lockade flera hundra tusen personer ut på gatorna under hösten så fick protester mot CETA en lika stor plats. Det spekuleras också i att en eventuell ändring av tvistlösningsmekanism i TTIP skulle göra det svårt att behålla en mer traditionell form av ISDS i CETA.”

 

2015-12-09

Finska Hufvudstadsbladet skriver på ledarplats om TTIP:

”Men protesterna har blivit många. Det europeiska lantbruket, starkt och tongivande i EU-politiken, står tätt bakom protesterna mot USA:s genmanipulerade GMO-livsmedel. De utgör en stor del av amerikansk matproduktion, men är kraftigt bromsade i Europa.

Man har också protesterat mot det skiljedomssystem som har föreslagits. Det är förstås inte särskilt dramatiskt; det är redan nu en högt betald juristbusiness att medla utanför domstolar. Bland andra är skiljedomsinstitutet vid Stockholms Handelskammare en ansedd medlare i konflikter.

Däremot har bland andra finländska experter på internationell rätt frågat om det är rätt att företag under TTIP ska kunna åtala stater om lagar ändras så att investeringar mister i avkastning och värde.

Så kan också små företag få lite väl mycket övertag över en stat. Ett litet amerikanskt investeringsbolag inom läkemedel chockhöjde och femtiodubblade nyligen priset på en medicin mot en sällsynt blodsjukdom. När den kanadensiska staten stoppade prishöjningen, ansåg investerarna att staten ingrep i deras business och åtalade Kanada.

Den händesen har också tagits som exempel på hur finanskapitalismen, driven av skickliga globalt jobbande jurister, kan komma att blanda sig i vad suveräna stater gör.

Även om arbetet med globala handelsavtal stampar på stället finns det en värld också utanför Europa-USA-axeln. Det är kraftig tillväxt i många forna u-länder, som nu plötsligt kan få ännu skarpare handelsgränser mot det nya TTIP-blocket.

Utanför bildar de nya ekonomiska stormakterna sitt Brics-block, där Brasilien, Sydafrika, Ryssland, Indien och framför allt Kina marscherar på med handel i jordklotets tillväxtregioner, som till exempel Afrika.”

 

2015-12-08

Patrik Oksanen på Hela Hälsingland har intervjuat Cecilia Malmström:

”TTIP-förhandlingarna är, trots kritik om motsatsen, ovanligt öppna. Dokument som är konsoliderade (innehåller parternas positioner) blir nu också tillgängliga för samtliga Europaparlamentariker och läsrum sätts upp i 28 huvudstäder för regeringsföreträdare. Samtidigt är trycket hårt, både från globaliseringsmotståndare inom EU och från andra aktörer, att avtalet ska misslyckas.

– Ryske presidenten Putin har sagt att TTIP är något fruktansvärt och vore bra om det misslyckades. Det visar att Ryssland ser att det finns en säkerhetspolitisk aspekt på det också.

Just handelspolitiken blev den utlösande gnistan i konflikten Ryssland och EU. Medan Ryssland ser världen i intressesfärer och geopolitik så krockar det med det europeiska perspektivet att handelspolitik handlar mer om värderingar.

– Det har ju inte varit någon som helst hyschhysch kring våra intentioner. Det är ett sätt att knyta människor närmare varandra, det är också ett sätt för EU sprida sina värderingar om mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och arbetstagarnas villkor. Särskilt i länder som inte har helt stabila demokratier är det en möjlighet till dialog och förändringar.

Och i fallet Ukraina ledde det till kraftiga reaktioner då Moskva inte ville se en utveckling i grannlandet som kunde hota Kremls eget maktinnehav. Om demokrati och välstånd i Ukraina blev verklighet skulle ryska folket kräva det samma av sina makthavare. Ryssland har sedan dess både ockuperat Krim och östra Ukraina samt försökt spela ut EU:s medlemsländer mot varandra.

– Vi kan inte ge efter för ryska påtryckningar här, Ukrainas rätt att sluta avtal med oss måste respekteras, säger Cecilia Malmström om det associationsavtal som ska träda i kraft 1:a januari 2016.”

 

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media