Frihandel i media vecka 8

2017-02-24

Kommerskollegium har presenterat sin årsredovisning:

De frihandelsavtal som EU förhandlar med omvärlden har också seglat upp i den politiska debatten. Avtalet med EU och USA, TTIP, har förpassats längre ned på listan efter presidentvalet i USA och CETA, avtalet med Kanada, har väckt en livlig debatt om värdet av handel med omvärlden.

Kommerskollegium bidrar även med kunskap i mer långsiktiga skeenden. Med utredningar av digitalisering, protektionism, 3D, handelns betydelse för sysselsättning, tjänsternas betydelse för den svenska och europeiska industrin har Kommerskollegium bidragit med att se runt hörnet, förbi de dagsaktuella händelserna.”

2017-02-20

Ett antal socialdemokrater försvarar frihandeln i Allehanda.se:

”Kritiska röster höjs nu runt om i världen mot globalisering och frihandel. Ökade klyftor och bristen på trygghet har skapat en frustration som riktas mot öppenheten. Många upplever att förändringar inte är förbättring. Tvärtom upplever man att förändring är försämring.
Människor ser sina arbeten bli utslagna av den globala konkurrensen och teknikutvecklingen och därmed sin livssituation hotad. Det gäller att förstå att frustrationen finns och att den tyvärr på många ställen är välgrundad.
Lösningen är inte att stänga dörren mot omvärlden och sluta utvecklas. Vi måste möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen för med sig. Lösningen är inte att stänga gränser för handel, utan istället vara en del av utvecklingen och att bland annat erbjuda ett starkt skyddsnät och en aktiv arbetsmarknadspolitik.
För oss är det självklart att stå upp för företagares och arbetstagares rättigheter, miljön, människors hälsa och vårt demokratiska utrymme. Vi ska därför fortsätta säkerställa att våra handelsavtal skyddar allt detta.
Varvskris, textilkris, stålkris och finanskris. Gamla jobb har försvunnit och nya vuxit fram. Det omoderna och ineffektiva har ersatts av det moderna och effektiva. Den strukturella omvandlingen har lett till att Sverige är en av världens ledande innovations- och industrinationer.”

Affärsvärlden har en mycket bra artikel med intervjuer av företagare som påverkas av USA:s eventuellt kommande protektionism:

Vikmanshyttan i sydöstra Dalarna. Solig januarieftermiddag, sextioplussare i täckjackor ute och går på byn.

Här började Jon Lind tillverka batteriladdare till snöskotrar och fyrhjulingar i mitten på 1990-talet. Det gick bra; numera gör han det till Ferrari och General Motors också.

”För den som vill lära sig något om tillväxt” är Linds bolag Ctek ”ett bra studieobjekt”, skrev Dagens Industri i en artikel i mars 2016.

Utanför Ctek står två polska byggarbetare och röker vid en grävmaskin.

Inomhus är stämningen sval och proffsig. Försäljningschefen Krister Mossberg, solbränd i designad mjukisoverall, berättar om produktionslinor och integrated solutions.

Ctek är ett sådant där bolag som det svenska exportfrämjandet älskar att lyfta fram: ett framgångsrikt, mellanstort exportföretag, mitt ute i glesbygden.

Billaddarna säljer som smör. År 2015 avyttrades över en miljon stycken till konsumenter, verkstäder och långtradartillverkare i sammanlagt 70 länder. I år hoppas man dubbla omsättningsnivåerna från 2013.

Hur viktigt är bolaget för bygden?

– Hundra procent, svarar Krister Mossberg. Han är stockholmare, veckopendlar.

I Vikmanshyttan bor omkring 1 000 personer, ett sjuttiotal jobbar på Ctek. Ingen tillverkar batteriladdare. Produktionen är förlagd till fabriker i kinesiska Shenzhen.

Ctek är ett sorts mikrokosmos av den moderna exportekonomin. I Sverige tar man fram affärscase, utvecklar och testar produkter, sköter pappersarbetet: den tjänstefierade kärnverksamheten. Resten – tillverkning och distribution – sköts i och från Kina.

Varje laddare (Ctek säljer femhundra modeller) består av ett hundratal komponenter. Komponenterna innehåller i sin tur hundratals insatsvaror. Många är importerade. Krister Mossberg vet inte hur många länder som ingår i produktionsnätverket som krävs för att tillverka ett Ctek-batteri. Det kan vara fem eller hundra.

På så sätt är laddaren i långtradaren en frihandelns motsvarighet till ett derivat-finansierat hus i amerikanska solbältet före finanskrisen: fullständigt oansenlig och samtidigt en produkt av ett invecklat system av regler, normer och processer som spänner över hela världen.

Vad händer med Cteks batteriladdare om USA och Kina går i handelskrig?

– Då försvinner våra marginaler, säger Krister Mossberg och syftar på USA.

– Då kommer vi inte sälja där. Antagligen blir en strategi att öka försäljningen på andra marknader.

För några veckor sedan stod Kinas president Xi Jinping på World Economic Forum i Davos och talade sig varm för frihandeln.

Kinas statliga press har slagit an en annan ton. Amerikanska tullar kommer att ”bemötas omedelbart”, varnade man efter att Xi ­talat med Donald Trump i telefon i november. ”Airbus-flygplan kommer ersätta Boeing-flygplan. Försäljningen av amerikanska bilar och Iphonemobiler kommer bli lidande.”

– I förlängningen är det ju så, det blir ­konsumenter i USA som får betala, säger Staffan Bohman.”


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media