Frihandel i media vecka 9

Svar om CETA från socialdemokraterna, Sverige och Storbritannien vänner sen kung Knut, EU redo slå tillbaka mot USA och Afrika på väg mot mer frihandel i veckans pressklipp.

2018-02-28

Åsa Eriksson, riksdagsledamot (S) i Näringsutskottet, svarar i DI Suhonen/Allvin om CETA-avtalet:

”Handel bidrar till fred och välstånd, om den sker på rätt sätt. Vi socialdemokrater arbetar hårt för att EU ska sluta frihandelsavtal med fler viktiga ekonomier och att handelsavtalen ska bidra till bättre arbetsvillkor, ett starkare djurskydd och en mer hållbar värld.

I sin debattartikel med skarp kritik mot mig och övriga socialdemokrater, har Daniel Suhonen och Rikard Allvin i alla fall rätt i en sak: Ceta-avtalet är inget vanligt frihandelsavtal, eftersom det är det mest progressiva som någonsin lagts på den svenska riksdagens bord. Jag blir beklämd när jag läser de vantolkningar som framförs i artikeln. Antingen har herrarna inte alls läst Kommerskollegiums analys av Ceta eller så har de ingen tilltro till de bedömningar som experter hos svenska myndigheter gör. Jag vet inte vilket som är värst.

Regeringen har givit Kommerskollegium i uppdrag att tillsammans med nio andra myndigheter, Justitiekanslern och fem universitet analysera konsekvenserna av Ceta-avtalet ur ett svenskt perspektiv. Kommerskollegium konstaterar i sin analys att det investeringsskydd som finns i avtalet i allt väsentligt inte innebär någon förändring jämfört med det som redan i dag garanteras i Sverige. Investeringsskyddet påverkar inte Sveriges möjligheter att bevara monopol eller allmännyttiga företag. Att Daniel Suhonen och Rikard Allvin vill sprida en annan bild är högst olyckligt. I en tid när politiker och organisationer skriker ut osanna budskap med syfte att öka polariseringen, skapa rädsla och oro är det av största vikt att vi för ett sansat samtal med kunskap och fakta som grund. Det bidrar inte Daniel Suhonen och Rikard Allvins artikel till.”

Suhonen/Allvins artikel här.

Frihandelsbloggens svar här. 

2018-02-27

David Davis, minister för Storbritanniens utträde ur EU har en debattartikel i Svenska Dagbladet:

”Från kung Knut den store, som England och en del av Sverige delade, till det moderna Storbritanniens kärlek till Ikea-möbler går Storbritanniens relation med Sverige sekel tillbaka i tiden.

Vi är nära vänner och allierade som har samarbetat för att främja våra gemensamma intressen internationellt – inte minst vårt ömsesidiga engagemang för internationell frihandel, att tackla klimatförändringarna och att ta itu med brotten mot mänskliga rättigheter.

(—)

… nu är det viktigt att vi bygger vidare på de framgångar vi har haft i förhandlingarna hittills, som har sett till att rättigheterna för de 100 000 svenskar som bor i Storbritannien och de 25 000 britter som bor i Sverige har säkerställts – vilket betyder att de kan fortsätta att leva sina liv som de gör nu.

(—)

… som viktiga handelsgrannar är de politiska och ekonomiska fördelarna av vår nära handelsrelation enorma. Storbritannien är Sveriges sjätte största exportmarknad medan Sverige är vår största handelspartner i Skandinavien. Vår gemensamma handel var värd 260 miljarder kronor bara under 2016. Över 1 000 svenska företag finns i Storbritannien, inklusive några av era mest kända namn som Skanska, Ericsson och Astra Zeneca. Så det är självklart i vårt gemensamma intresse att den här handelsrelationen fortsätter att blomstra.”

2018-02-26

Enligt nyhetsbyrån Direkt är EU redo att slå tillbaka mot amerikanska ståltullar:

”BRYSSEL (Direkt) EU:s handelsministrar ger starkt stöd till kommissionen för att snabbt slå tillbaka mot USA med strafftullar om USA inför tullar på stål och aluminium från EU.

Det sade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström vid en presskonferens efter handelsministrarnas möte i Sofia på tisdagen.

”Jag kände ett starkt stöd från ministrarna, ett enhälligt stöd”, sade hon.

”Jag hoppas förstås att det inte behövs. Men vi är redo att vidta motåtgärder beroende på var de amerikanska åtgärderna landar”, fortsatte hon.

EU:s motåtgärder kan bli allt från att anmäla USA till Världshandelsorganisation WTO – tillsammans med likasinnade länder – till vedergällning, sade hon.

Handelsministrarna diskuterade olika alternativ och dess effekter på EU, förklarade kommissionären.

Den 16 februari rekommenderade USA:s handelsminister Wilbur Ross två alternativ för importtullar på stål och aluminium. Det är upp till president Donald Trump att avgöra om något av alternativen ska införas. Hans beslut väntas i mitten av april.

Det ena alternativ är en global tull på 24 procent på stålimport och 7,7 procent på aluminium. Detta alternativ skulle omfatta alla exportörer, alltså även från EU.

EU anser att detta vore missriktat eftersom det är Kina som är det stora problemet i världshandeln med stål och aluminium på grund av stor kinesisk överproduktion.

Det andra alternativet skulle frysa importen på 2017 års nivå. EU:s marknader för stål och aluminium skulle kunna drabbas om export ämnad för USA i stället omdirigeras till EU.

Handelsministrarna diskuterade också möjliga skyddsåtgärder om stora volymer stål eller aluminium var på väg att omdirigeras.

Cecilia Malmström redogjorde för läget i förhandlingarna om frihandelsavtal med både Mexiko och Mercosur (Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay).

Handelskommissionären står beredd att flyga till Asuncion i Paraguay mot slutet av veckan om ett avtal är inom räckhåll, sade hon.

Avtalet med Mexiko kanske också kan avslutas inom några veckor. De utestående frågorna om ursprungsregler för bilar och bildelar är nära kopplade till Mexikos pågående Nafta-förhandlingar med USA och Kanada, sade hon.”

 

Business Daily skriver om afrikanska Continental Free Trade Area (CFTA):

”As Africa launches its massive Continental Free Trade Area (CFTA) at an extra-ordinary Summit of the African Union in Kigali on March 21, the priority for the last minute preparatory meetings must be to ensure good content and quality to avoid launching an empty or redundant CFTA.

The CFTA promises enormous benefits and welfare gains by doubling intra-Africa trade, but this will all depend on how good the deal finally agreed is and how soon it kicks in.

As one of the 12 flagship programmes under the African Union’s Agenda 2063, the CFTA is a key test of the determination of Africa to work resolutely towards achieving an integrated, peaceful and prosperous Africa by 2063. Africa must, therefore, get it right.

The CFTA will include trade in services, which is of huge strategic importance for Africa. Services contribute on average to more than 50 per cent of the gross domestic product of African countries.

The idea of entrepreneurial universities, where course work and dissertations should result in ideas that can be monetised and business propositions, rather than just paper degrees at graduation, will need vibrant services markets.

What will be required soon, however, is to go beyond the framework of rules and disciplines that have been agreed in the protocol, and identify the services sectors in which to create an African integrated services market and in which to attract investment.

This would be followed by sector regulatory frameworks and trade and investment terms and conditions and creating awareness about these trade and investment opportunities.

READ: Integration steps Africa requires for trade glory

The good news is the Single African Air Transport Market was launched and a protocol on the movement of persons concluded only last month, which provide an early harvest of services.

In the area of trade in goods, the main approach to market opening or tariff liberalisation will be the linear cut. This is a straightforward approach, in being easy to stage and monitor implementation of. What is required now is to agree on a periodic percentage cut, preferably a transparent common approach. Before this is agreed upon, there will be no tariff reduction schedule.”

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel i media