Frihandel överraskande bra trots protektionistiska vindar

Frihandeln bra, men inre marknaden mindre bra, är slutsatserna av en genomgång av EU:s beslut den senaste mandatperioden.

Organisationen Svenskt Näringsliv har utvärderat de större beslut som tagits inom EU mellan 2014 och 2018. Fokus är förstås de beslut som som berör företagen under den senaste mandatperioden.

Bedömningen är att 24 av de 57 rättsakter som studerats varit positiva för svenska företag.

Frihandelsområdet får till och med betyget väl godkänt med sina nya handelsavtal och får sägas vara bäst i klassen:

”EU har under denna mandatperiod lyckats hålla frihandelsfanan högt, trots att många andra länder blickar inåt
och ser protektionism som skydd mot en värld i förändring. I en sådan turbulent omvärld är det viktigare än
någonsin att EU kan leverera på sin handelsagenda och att företagen känner sig trygga med att Europa står upp
för ett globalt handelssystem baserat på tydliga regler.

Med beröm godkänt, för EU har slutit avtal med Japan, Kanada, Mexiko och inom kort blir avtalen med Vietnam
och Singapore klara. Mycket betydelsefulla avtal för både Sverige och svenska företag.”

Men tyvärr har en del beslut varit negativa.

Unionen kan inte sägas ha levt upp till sina målsättningar på den digitala inre marknadens område. Regelverken hämmar fortfarande företagande och innovation. Även insatserna på den inre marknaden, bland det allra viktigaste för att svenska företag ska dra nytta av EU, får underkänt. Där är det klart att EU skulle kunna prestera mycket bättre.

”Vid årets sista toppmöte uttryckte alla de europeiska ledarna sitt stöd för EUs inre marknad, och vikten av att den
fortsätter utvecklas och hinder nedmonteras. Trots detta har vi under mandatperioden sett mycket lite framsteg i
de lagförslag som presenterats för att göra just detta. Den europeiska inre marknaden är världens största integrerade
marknad och ett av EUs viktigaste fundament; den ger mycket viktigt marknadstillträde för svenska företag och
den är avgörande för att Europa ska kunna vara en attraktiv handelspartner för övriga världen. Att värna och förbättra den inre marknaden måste vara prioritet för kommande EU-kommission.

  • Inte godkänt, för vi vet att EU kan bättre. Samtidigt vet vi att den inre marknaden idag utgör den viktigaste
    beståndsdelen för jobb och tillväxt i Sverige.”

När EU-kommissionen lanserade sin strategi för den digitala inre marknaden var Svenskt Näringsliv positiv och
hoppades att detta skulle innebära att svenska företag skulle få tillgång till en större marknad och konsumenter
därmed ett större utbud av produkter och tjänster. Tre och ett halvt år senare kan det konstateras att fokus ofta
legat på nya regleringar och att näringslivets konkurrenskraft och önskemål inte prioriterats. Dataskyddsförordningen är ett exempel på detta och den föregick strategin och skulle fungera som en grund för övriga digitala
regelverk som skulle stärka innovations- och konkurrenskraft. Även om Sverige kommit väl ut i digitaliseringssammanhang har inte Europa stärkt sin position globalt, vilket är oroande. Förutom Dataskyddsförordningen
(GDPR) och DSM-strategin har EU-kommissionen under denna period bland annat initierat en plan för artificiell intelligens (AI) och en översyn av hur datadelningen inom EU kan främjas. Vår förhoppning är att EU och
dess medlemsländer förmår att ta vara på möjligheterna som tekniken ger, och låter oss utnyttja de storskalsfördelar den inre marknaden ger både vad gäller affärsmöjligheter, datatillgång, forskning och innovation.

  • Inte godkänd ur ett näringsperspektiv. Kommissionen har inte stärkt företagens möjligheter på den inre marknaden. Vi hade förhoppningar om att EU skulle kunna enas om regelverk som minskade fragmenteringen på den
    digitala inre marknaden utan att hämma innovationsförmågan, tyvärr lyckades det inte fullt ut. Förordningen
    om Fria dataflöden är den mest positiva förordningen som antagits samtidigt som GDPR blev svårtillämpad och
    kostnadskrävande. Geoblockeringförordningen är ett exempel på en tillkrånglad förordning som ökat regelbördan
    för företag.”

Resultatet kan överraska med tanke på USA:s hållning.

Men för den som följt handelsfrågorna de senaste åren känns det mindre konstigt.

USA:s president Donald Trump har gjort sig själv till protektionismens groteska poster boy. Få har velat förknippas med hans budskap och media har varit kritiska snarare än förstående inför det protektionistiska budskapet. Många länder har också närmat sig EU som handelspartner när de uppfattat att USA stängt dörren.

Det kan också förklara att den inre marknaden utvecklats sämre. Där har inte motsvarande dynamik funnits, vare sig ideologiskt eller praktiskt.

Hela rapporten kan laddas ner här:

EU-beslut år 2014–2018


Taggar:
Kategorier: Frihandel