God morgon hr president, hur går det med handelskriget?

En viktigt del av USA:s näringsliv är utländska direktinvesteringar och USA:s största exportörer är ofta samma som de största importörerna. Trump kommer från en bransch som är nästan helt nationell, och hans chefsideolog Bannon kommer från finansmarknaden. Ingen av dem har erfarenhet av modern tillverkningsindustri. Frågan är om de har klart för sig hur stort USA:s internationella beroende är?

Många försöker ställa diagnos på Trumps mentala tillstånd. Utom att det är obehagligt att diagnosticera folk vars åsikter man inte gillar, kvacksalveri att ställa diagnos på människor man inte undersökt så saknar i vilket fall jag kompetens att ställa diagnos på någon alls. Ingen åsikt om just detta alltså.

Däremot vet jag en del om handel, och kan med säkerhet säga att Trumps handelspolitik är skadlig för tillväxt, jobb och konsumenter i hela världen och inte minst i USA.

Hittills har de dramatiska utspelen inte påverkat så mycket. TPP hade inte ens trätt i kraft och även med Hillary Clinton vid rodret hade avtalet av allt att döma stoppats eller lagts på is. Nedfrysning är i praktiken vad som drabbat även TTIP, även om Trump inte förefaller ha sagt något om det.

NAFTA uppsagt, men ännu inte konkreta förändringar.

Det som är på gång av verkligt allvarlig karaktär är emellertid handelskriget med Kina.

I Trumps administration är det en allmän uppfattning att Kina självt ägnar sig åt att manipulera olika faktorer så att landet får en orättvis fördel i konkurrensen på världsmarknaden, vilket inte minst drabbar USA. Det handlar om sådant som dolda subventioner till företag, manipulation av den egna valutan och inte minst låga löner, brist på fackliga rättigheter och låga krav på arbetsförhållanden, miljöpåverkan och liknande.

Ur en synpunkt är det lätt att hålla med. Kina kan erbjuda låga produktionskostnader. Men det är ju hela poängen med Kina. Amerikanska företag kan erbjuda amerikanska konsumenter amerikanska produkter till rimliga priser just därför att de helt eller delvis är producerade i Kina (jag har aldrig hört någon säga om sin Iphone att det är en ”kinesisk telefon”…) . Om Kina dessutom pressar ner sin valuta och subventionerar sina exportföretag är det en vinst för amerikanska konsumenter. Däremot är det en förlust för kinesiska konsumenter och skattebetalare — men det är knappast Trumps problem.

En tull på kinesiska produkter drabbar alltså amerikanske konsumenter. Allt från mobiltelefoner till sportkläder tillverkar i Kina och kommer helt enkelt bli dyrare. Om det gör att amerikansktillverkade produkter ersätter de importerade återstår att se. De kommer i alla händelser att vara lika dyra som de kinesiska. Konsumenterna förlorar oavsett om de köper dyra kinesiska produkter eller motsvarande amerikansktillverkade produkter. Man kan med säkerhet säga att en ökad efterfrågan på amerikanska industriprodukter inte kommer att ge någon större effekt på jobben. Modern industri kan öka sin tillverkning nästan utan att anställa en enda person.

Vad som förmodligen också underskattas av Trumps administration är hur integrerade olika nationella marknader är idag. Multinationella företag är verkligen multinationella. De är inte nationella företag med säljorganisationer i andra länder. BMW:s fabrik i Spartanburg, Nordkarolina är BMW:s största fabrik. I världen. BMW:s största fabrik i världen. Inte bara i USA. Där tillverkar 450 000 SUV:ar varav 70 procent exporteras. Med underleverantörer sysselsätter BMW 70 000 personer. Som andra utländska bilfabriker har de kunnat etablera sig samtidigt som USA:s egen bilindustri kollapsat eftersom de sluppit bilarbetarfackets extrema avtal som sugit både utvecklingskraft och lönsamhet ur de traditionella amerikanska biltillverkarna. Vad tror Trump kommer att hända med den fabriken om komponenter från Tyskland blir dyrare och USA för en politik som kommer göra det svårare för BMW att importera och exportera? Tror Trump han kan hota ett tyskt företag att expandera i USA? Även Mercedes gör sina SUV:ar i USA.

Ett annat tydligt exempel på hur globaliserade moderna företag är handlar om kombinationen av export och import:

  • USA:s en (1) procent största exportörer har sammanlagt 14 miljoner anställda (i princip all tillverkningsindustri). Av dessa företag är 90 procent importörer och 36 procent är USA största importörer.
  • Omvänt har en (1) procent av USA:s största importörer 13 miljoner anställda. Av dessa företag är 96 procent också exportörer och 53 procent tillhör procenten av USA:s största exportörer.
  • Denna enda procent av exportörer står för 60 procent av den totala exporten. Procenten av importörerna står för 66 procent av den totala importen.

I praktiken är det svårt eller omöjligt att göra något radikalt åt USA:s handelsunderskott (att handelsunderskott skulle vara ett problem är en missuppfattning — men det är en annan historia) genom att minska importen med höga tullar utan att också skada exporten. Om exempelvis stål görs dyrare genom tullar kommer amerikanska bilar att bli dyrare på exportmarknaden och därigenom sälja sämre. Skall man vara lite cynisk är den kundgrupp som vill ha amerikanska bilar till varje pris samma kundgrupp som köper brylcreme —  och de vill inte ha nya amerikanska bilar.

Trump och kretsen kring honom har förmodligen ännu inte blivit uppmärksamma på ovanstående fakta. Det kräver garanterat en viss kamikazeböjelse att som tjänsteman presentera dessa siffror. Men förr eller senare kommer de att ställas inför fakta. De kan strunta i fakta. Men problemet är att kineserna, som främst står i skottgluggen, är fullt beredda på att slå tillbaka. Om de ens behöver slå tillbaka. En stor del av amerikanska produkter är konkurrenskraftiga på världsmarknaden för att de bygger på import från Kina. För kinesernas del får USA gärna skjuta sig i foten.

Problemet är att Trump är en man som nog kan tänkas skjuta, om inte sig själv, så i vilket fall USA:s konsumenter, i foten för att visa handlingskraft tillfredsställa sina väljare. Han kommer förmodligen också att kunna lura en betydande del av amerikanerna att högre priser och högre arbetslöshet som hans politik orsakar beror på frihandeln och därigenom motivera ännu mer felaktig politik.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Kategorier: Frihandel, USA