Handelsavtal med Japan i ljusets hastighet

EU och Japan är på väg att få sitt nya handelsavtal på plats i rekordfart. Priset är att avtalet saknar tvistelösningsmekanism vilket kan ge problem i framtiden. Men just nu är möjligheten att få avtalet underskrivet och implementerat viktigare än allt annat.

Japan och EU gör sitt bästa för att skynda på undertecknandet sitt frihandelsavtalet som kommer att skapa det största frihandelsområdet i världen. Avtalet var klart i december 2017 och förutom dess ekonomiska effekter en viktig markering mot USA:s protektionistiska politik.

Nu vill EU:s ledare sätta den fortsatta processen på ett snabbspår, inte minst för att undvika en utdragen process som kan ge motståndarna utrymme tid att mobilisera. Det finns i EU en protektionistisk proteströrelse som bara väntar på något att protestera emot. Avtalet skall undertecknas i juni eller juli och träda i kraft i mitten av 2019. I frihandelssammanhang har i så fall avtalet hanterats med vad som närmast kan jämföras med ljusets hastighet.

Avtalet innebär stora sänkningar av tullar på bland annat japanska bilar och livsmedel från EU. Tullarna på EU:s export till Japan kommer att minska med cirka tio miljarder kronor.

EU-parlamentet, EU:s regeringar och Japans parlament måste godkänna avtalet. Det betyder alltså att regeringarna i de flesta fall har rätt att fatta beslutet utan att blanda in sina parlament.

Man hoppas slippa det debacle som drabbade CETA-avtalet när Valloniens delstatsparlament röstade nej och höll på att stoppa hela avtalet. Anledningen var att ISDS-klausulen (tvistelösning) i CETA gjorde det till ett mixat avtal, det vill säga ett som berör både nationella och EU-frågor, varför alla parlament i EU, inklusive några regionala, måste godkänna avtalet. För att undvika detta  har man ännu inte fört in något tvistelösningsmekanism i avtalet mellan EU och Japan.

Det är ett smart drag. Tvistelösningsmekanismen har seglat upp som den mest kontroversiella delen av moderna frihandelsavtal. Helt grundlöst förvisso.

ISDS:s klausulen brukar i normalfallet hänvisa tvister till internationell skiljedom, ett decentraliserat rättssystem baserat på en FN-konvention. 160 länder, däribland Sverige, har sedan snart 50 år ingått i systemet och Stockholms Handelskammare driver ett av de största och äldsta skiljedomsinstituten. Genom detta system kan tvister om internationella avtal hanteras utan att något nationellt rättssystem behöver blandas in.

Men sedan EU:s regeringar och kommissionen schabblat bort frågan under TTIP-debatten för tre år sedan finns det nog ingen återvändo. Att helt lämna ISDS-klausulen åt sidan är helt enkelt den enda möjligheten till framgång just nu.

Det hör till saken att EU i samband med CETA har inrättat en alldeles ny domstol för tvistelösning som inte är privat, utan står under EU:s kontroll. Men inte ens detta faktum har blidkat kritikerna, som i allmänhet inte ens låtsas om att det nu finns ett helt nytt system.

Det betyder främst att exportörer och de som gör investeringar kommer att få ett sämre rättsligt skydd. Det finns ganska många sätt för inhemska myndigheter och fackföreningar att göra livet besvärligt för en importör eller en utländsk investerare som försöker etablera ett konkurrerade företag. Att då behöva vända sig till en nationell domstol innebär en viss osäkerhet. Där har den internationella skiljedomen fungerat snabbare och med större förutsägbarhet. Nu kan man kanske lita på Japanska domstolar liksom man kan lita på svenska eller tyska. Men kan ett japanskt företag lita på en domstol i Grekland, Italien, Rumänien? Det behöver inte handla om nationella lojaliteter, utan mer om att förvaltningsdomstolar tenderar att döma till förmån för stat och myndigheter.

Men just nu är i alla fall detta problem ur världen genom att helt enkelt inte hanteras. Alla gör den helt riktiga bedömningen att det är bättre med ett avtal utan ISDS-klausul än inget avtal alls.

Nu återstår att se vad som händer i börja av sommaren.

Många håller tummarna. Kommer avtalet mellan EU och Japan i hamn blir det störst i världen, någonsin, och en viktig fingervisning om vart huvuddelen av världens viktigaste ekonomier är på väg.

 

 

 

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel