Handelsutskottet lutar åt ett nej till ISDS — men vad skall vi ha istället?

Europaparlamentets handelsutskott är kritiska mot ISDS enligt nyhetssajten Euractiv.com.

Det är den tyske socialdemokraten Bernd Lange som har skrivit ett förslag till policypapper från kommittén. Det förväntas ingå i parlamentets rekommendation till kommissionen om ISDS. Det kan förändras, bland annat för att den socialdemokratiska gruppen inte är enade i sitt motstånd mot ISDS, men Lange är en inflytelserik person i sammanhanget.

Men frågan när man kommer till riktig politik är som vanligt vad man skall ha istället. Till skillnad från de flesta ISDS-kritiker som i grunden är motståndare till TTIP, vill Lange och andra socialdemokrater har TTIP.  Därför är de tvungna att föreslå ett alternativ. Ett avtal måste ha en någon form av klausul som säger var avtals parterna skall vända sig om de blir oense.

“A state-to-state dispute settlement system and the use of national courts are the most appropriate tools to address investment disputes,” skriver Lange.

I praktiken betyder detta att det skall finnas en skiljedomsmekanism som fäller avgörande mellan staterna. Problemet är att i handelssammanhang är det sällan eller aldrig staterna som kommer i konflikt. Det är i allmänhet företag som uppfattar att de blir diskriminerade eller på annat sätt felbehandlade av stat eller myndigheter.

Frågan är alltså om tanken är att staterna skall ta på sig uppgiften att driva processer mot andra stater på uppdrag av sina nationella företag?

Förutom att en sådan domstol ännu inte är inrättad förefaller det oerhört klumpigt att statliga tjänstemän skulle försöka driva ett företags talan. Man skulle förstås kunna tänka sig att staten i praktiken ger en fullmakt till företaget att processa, men det framstår som en ytterst riskfylld strategi: i praktiken överlåter då staten en del av relationerna med främmande makt på ett privat företag.

Att använda nationella domstolar är en enklare väg, men då drabbas man av det problem som ISDS-klausuler försöker hantera. Att nationella domstolar kan misstänkas brista i både kompetens och oberoende. Att som svenskt företag tvingas stämma en nationell myndighet i domstol i Alabama eller amerikanskt i en domstol i Ungern, Rumänien eller Grekland är naturligtvis kopplat till stor osäkerhet.

Sammanfattningsvis är Langes rapport ett problem för de som vill ha ISDS i TTIP-avtalet. Men förr eller senare skall frågan om alternativet besvaras, och trots allt brukar EU-politikerna ha förståelse för vikten av att det finns formellt riktiga sätt att hantera frågor. Ibland förefaller det till och med vara det enda viktiga.


Taggar: Bernd Lange
Kategorier: Frihandel