Hur gick det med Trumps handelskrig?

Trumps handelskrig har misslyckats och dessutom ställt till med stora skador. Han ramponerade TPP och – med god hjälp av vänsterkrafter i EU – TTIP. Det var ett historiskt misstag som kommer att bli svårt att reparera.  

USA:s handelskrig med omvärlden kan nu utvärderas med ganska stor säkerhet.  

Slutsatsen är att det är ett misslyckande.  

I vilket fall givet målen att 1) väsentligt minska underskottet i USA:s handelsbalans och 2) stärka USA:s egen tillverkningsindustri.  

2018 ökade underskottet till 891,3 miljarder dollar. En ökning från 2017 med 83,8 miljarder eller 10,4 procent.  

Förklaringen under 2018 var att stora finanspolitiska stimulanser och stramare penningpolitik drev upp räntorna och därmed dollarkursen. Amerikanerna shoppade loss ännu mer än tidigare och dessutom gjorde dollarkursen det billigare att importera. Dessutom blev amerikanska varor dyrare på exportmarknaderna. Mot de krafterna hjälpte tullarna mot Kina och EU föga.  

2019 blev något bättre givet det första kriteriet. Underskottet i handelsbalansen minskade med 10.9 miljarder. Den viktigaste förklaringen till det är dock inte handelskriget, utan att USA effektivt lyckats minska sitt beroende av utländsk råolja. Importen föll med 30,3 miljarder. Däremot tappade Boeing 12,6 miljarder i exportinkomster på grund av de tragiska problemen med sitt flygplan 737 Max. 

Importen från Kina minskade drastiskt, men amerikanerna köpte istället från andra länder som Tyskland, Vietnam, Kanada och Mexiko. Totalt sett tappade USA både export och import samt industriproduktion under 2019 jämfört med 2018. 

På det hela taget kan man konstatera att handelskriget är ett misslyckande. Vill man prompt säga att det lyckats för att underskottet har minskat handlar det, även om man räknar bort Boeing-debaclet, närmast om felräkningspengar.  

Av naturliga skäl vet vi inget om 2020 ännu, men en gissning är att importen kommer att ha minskat eftersom den ekonomiska aktiviteten i USA har sjunkit på grund av coronapandemin. Exporten har också fallit, så frågan är vad som får störst effekt. Men detta är inte en fråga om handelspolitik. Att en allvarlig kris som drabbar världsekonomin ger en svacka i handelsvolymerna är inte en kontroversiell uppfattning, och kanske har USA drabbats hårdare och genomfört mer långtgående åtgärder än sina handelspartners. I så fall faller USA:s import kanske mer än exporten. Men det kommer i alla händelser inte påverka presidentvalet i höst särskilt mycket. 

Men den långsiktiga och allvarliga effekten av Donald Trumps politik är redan uppenbar. 

Vid inledningen av sitt presidentskap kastade han det färdigförhandlade TPP-avtalet i papperskorgen. Hade det blivit verklighet skulle USA ha varit den ledande nationen i ett frihandelsområde bestående av en stor del av världens demokratiska marknadsekonomier med Kina ställt vid sidan. Tillsammans med TTIP eller någon annan form av handelsavtal med EU skulle det bli ett massivt handelsblock. Kina hade varit tvunget att anpassa sig.  

Nu lyckades Trump i stället komma på kant med alla sina allierade och omöjliggöra den front mot Kina som kunde ha uppstått när EU-staterna till sist vaknar ur sin naivitet när det gäller Kinas intentioner. Dessa kan för övrigt inte hanteras med handelspolitiska åtgärder som är allt för trubbiga och skadliga. Man kan ha marknadsekonomi utan att låta kinesiska staten agera fritt inom USA eller EU. 

Oavsett vad som händer i USA:s presidentval är det dags för EU att börja förbereda sig för en tid efter Donald Trump. En ny president kommer att vara angelägen om att ta avstånd från sin företrädare. Blir Trump omvald finns det föga hopp. Men i handelspolitiska sammanhang är fem år en kort tid.  

 /Magnus Nilsson


Taggar: