Hur mycket stryk tog handeln förra året?

Handeln är inte den stora förloraren i pandemin. De värsta farhågorna om kollapsade värdekedjor och varubrist har kommit på skam. Likaså oron om ett uppsving för protektionistiska strömningar. Men faran för det sistnämnda är inte över.

Frågan om hur den globala handeln påverkats av pandemin är intressant och Kommerskollegium har rett ut saken. Det är två frågor som belyses.

Den ena är vad som hände med handelsvolymerna.

Den andra är vad som hände med dragkampen mellan olika handelspolitiska doktriner – i praktiken mellan frihandel och protektionism.

Fråga två kan besvaras ganska enkelt. Inledningsvis infördes en del restriktioner på export av sjukvårdsutrustning och livsmedel. Men det befarade uppsvinget för protektionism uteblev. Politikerna insåg ganska snabbt att vaccinproduktion är extremt beroende av importerade komponenter och insatsvaror.

Insikten att det behövs beredskapslager och inhemska produktionsresurser för nödlägen är inte protektionism. I vissa fall kan dessa åtgärder användas som täckmantel för protektionism, exempelvis genom att staten med livsmedelsberedskap som ursäkt subventionerar sin livsmedelsindustri. Man köper spannmål dyrt av sina bönder och säljer det sedan billigt till konsumenterna. Indierna lär göra så, vilket är ett tvisteäpple i WTO-sammanhang.

När det gäller vaccin kommer detta knappast att ske. Vaccinet är ju redan betalat av skattemedel och fördelas av EU och staterna.

Men faran är förstås inte över. Det finns en idé om självförsörjning inom strategiska områden som kommer till uttryck i EU:s nya industristrategi. Även i USA dyker sådana tankar upp. Konsekvenserna kan lätt bli desamma som av ökad protektionism av konventionellt slag. Åtgärder inom EU kan leda till att flexibiliteten minskar snarare än ökar när det gäller företags möjligheter att agera vid förändringar i marknaden.

Ett exempel på konsekvenser av förändringar i marknaden är den brist på mikroprocessorer som just nu råder. Den har att göra med att under pandemins början minskade efterfrågan på fordon, medan efterfrågan på hemelektronik ökade. Processortillverkarna ställde om. När nu efterfrågan på fordon åter ökar uppstår brist på den typ av processorer som behövs, innan tillverkarna åter hunnit ställa om. Det är omöjligt att med politiska åtgärder komma ur den typen av problem. Omställningen kommer alltid att ta tid och vid dramatiska förändringar uppstår därför temporär brist. Om politiker och byråkrater kunde förutse den typen av förändringar skulle de göra mer nytta – och tjäna enormt mycket mer pengar – på finansmarknaden.

Vaccinproduktion kräver omkring fyrahundra komponenter från ett hundratal länder. Varje försök att genom politisk och byråkratisk planering ersätta de tusentals decentraliserade beslut som krävs för att producera vaccin är dömt att misslyckas.

Här krävs en tydlig politisk viljeinriktning för att rida spärr mot politiker och byråkrater som drivs av missriktad välvilja eller ser chansen att öka sin makt.

Fråga ett är en helt annan sak.

Handelsvolymerna har helt klart fallit, med allvarliga konsekvenser för anställda och företag i vissa sektorer.

Sveriges varuexport minskade med 6 procent, medan importen minskade med 8,6 procent. Exportens värde blev 1428 miljarder och importen 1374 miljarder. Under 2020 förbättrades alltså handelsnettot till 54 miljarder jämfört med 15 miljarder 2019.

På tjänstesidan var det tvärt om. Tjänsteexporten minskade med 14 procent och importen med 11 procent. Det totala värdet är 632 miljarder för exporten och 624 miljarder för importen. När det gäller tjänster är resor den stora faktorn. När folk reser från utlandet till Sverige är det export (deras pengar hamnar i Sverige), när folk reser från Sverige till utlandet blir det import (våra pengar hamnar i utlandet).

Minskningen av resandet drabbade främst reseföretag, hotell och restaurang. Framför allt resebolag och hotell har sett en massiv nedgång i efterfrågan. Evenemangssektorn och restaurangbranschen har förstås även drabbats av en inhemsk nedgång på grund av restriktionerna i samband med pandemin.

Hur allvarlig är nedgången?

Återigen, det beror på hur man ser det.

Ett tapp på mellan fem och tio procent på ett år är mycket. Vilket företag som helst skulle se över sin verksamhet och kostnader.

Vissa branscher har varit nära utplåning och stora grupper har förlorat jobbet eller inte fått sitt första jobb.

Ett annat sätt att se på saken är att export och import fallit till ungefär den nivå som gällde 2017-2018. Smällen efter finanskraschen 2007 var mycket värre.

Ett ytterligare sätt att se på saken är att det funnits varor i affärerna, bensin till bilen, internet, el, vatten och avlopp.

Slutsatsen är att den stora oro som inledningsvis fanns när det gäller pandemins påverkan på produktion och handel har kommit på skam. Likaså har vi inte fått några omfattande handelshinder eller kriser i det internationella samarbetet på regerings- och myndighetsnivå. Tvärt om har det rullat på ganska bra. Det är bara knappt 18 månader från det att viruset uppmärksammades på allvar för den breda allmänheten. Men man har redan med gemensamma ansträngningar från EU, regeringar och läkemedelsindustri fått fram ett antal vacciner och behandlat betydande delar av befolkningen inom stora delar av världen.

Allt är inte perfekt. I andra delar av världen såsom Afrika, Indien, Latinamerika har befolkningen som vanligt fallit offer för dysfunktionella statsbildningar och korrupta politiker eller bara en allmänt låg levnadsstandard och organisationsnivå.

Men handeln är hittills inte den stora förloraren på pandemin. Självklart finns det risk för att världens regeringar agerar irrationellt på vad de uppfattar som ett opinionstryck för att garantera självförsörjning inom vissa områden. Detta lär leda till försämring snarare än förbättring av ekonomins framtida anpassningsförmåga.

Vidareläsning för den intresserade

Turbulent handelsår i pandemins fotspår.

Protektionism under corona

Seminarium: Hur säkrar vi en trygg EU-försörjning av varor under en kris?


Taggar: