ISDS är inte ett privilegium för utländska företag

Under flera TTIP-seminarier i Almedalen återkom ett argument mot tvistelösningsmekanismen ISDS. Det lyder ungefär så här: “Varför skall utländska företag ha tillgång till domstolar som inte inhemska företag eller arbetstagare har?”

Det argumentet bygger på ett missförstånd.

Inhemska företag och arbetstagare (eller medborgare generellt i ett land) har redan tillgång till landets eget rättssystem. De har dessutom fördelen att tala språket, ha tillgång till sina nätverk och kunna alla sociala koder.

Men i det rättssystemet kan av samma skäl utländska investerare och företag bli diskriminerade eller i vilket fall få ett underläge. ISDS-fallen handlar alltid om konflikter mellan en utländsk investerare och staten. I många nationella rättssystem finns det stark lojalitet mellan domstolsväsendet och statsmakten. Det gäller inte minst i Sverige där en domarkarriär ofta bygger på växelbruk mellan departementet och domstolarna.

Och som sagt, de utländska investerarna kan varken systemet, språket eller de sociala koderna. Även om rättssystemet formellt sett skall vara oberoende av sådana förhållanden är det självklart att de spelar roll.

Detta är ett hot mot rättssäkerheten för utländska investerare och företag.

Skiljedomsinstituten är visserligen en del av den internationella rättsordningen, reglerade av internationella avtal mellan stater —  men de är inte beroende av någon enskild stat. Det är en fullständigt internationaliserad miljö.

ISDS innebär alltså inte att utländska investerare får någon fördel jämfört med nationella företag — det tar bara bort en nackdel.

Dessutom dömer domstolar, vare sig det är nationella domstolar eller skiljedomsinstitut, efter vad som står i avtalet, exempelvis TTIP. Så för den som litar 100 procent på de nationella rättssystemen innebär ISDS och nationella domstolar ingen skillnad.

Det är knappast så att en nationell domstol kan strunta i avtalstexten och döma i enlighet med tillfälliga intressen hos landets politiker (tillägg den 8 juli: det är uppenbart inte alltid så, se Jan Frydmans kommentar nedan). I så fall är rättssäkerheten totalt satt ur spel. Det är de förhållanden man har i t ex Kina — totalt oacceptabelt ur rättssäkerhetssynpunkt.

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel