Kan Greider ens föreställa sig hur livet hade varit utan handel?

Göran Greider gnäller på världshandeln. Men som vanligt saknar hans artikel all form av verklighetskontakt.

Det är lätt att ha en ambivalent inställning till Göran Greider. I huvudsak alla hans politiska artiklar bygger på total okunskap om i stort sett allt man kan vara okunnig om. Det är inte så konstigt, eftersom han uttalar sig tvärsäkert om exakt allt man kan uttala sig om. Bara en övermänniska kan vara påläst om allt.

Frågan är helt enkelt om man skall orka kommentera de mer eller mindre bisarra missförstånd hans artiklar består av. Och svaret är att ja, ibland är det nog tvunget eftersom karln har en position i samhällsdebatten.

I mars skrev Greider om frihandel i ETC, en vänstertidskrift som funnits sedan 70-talet.

Rubriken är ”Frihandeln är vår tids religion” och dess märkliga tes är ungefär att ingen ifrågasätter frihandeln och därför finns det miljöförstöring.

”Mer än 20 år av ohejdad frihandelspropaganda har gjort det närapå omöjligt att debattera de enorma problemen med frihandeln. Antingen ställer du upp på en närmast religiöst färgad frihandelsprincip eller också stämplas du som protektionist och nationalist och däremellan finns intet.

Donald Trump har nu fört världen till randen av ett handelskrig med tullarna på stål och aluminium, men han har samtidigt fått världens alla marknadsliberaler att som en man ställa sig upp och försvara en ständigt fortsatt liberalisering av världshandeln.

Någon vänster som ännu vågar kritisera frihandeln som princip existerar knappast alls. Den globala proteststorm mot transnationella jättar och avreglering av världshandeln på bekostnad av miljö och fattiga länder som blåste upp mot slutet av 90-talet har för länge sedan lagt sig. Numera är den som knystar något negativt om frihandel i det närmaste något slags rasist.

(—)

Kina, EU och USA är storspelarna och har makten i dessa frågor. Små och fattiga länder har ingen chans att på allvar göra sina röster hörda i de förhandlingar som årligen förs i Geneve på WTO:s möten och ännu mindre inflytande har människorättsorganisationer och fackföreningar.

I en tidigare ledare i Dagens ETC konstaterade jag att världshandeln med tillverkade varor de senaste 60 åren har ökat 500 gånger om. Transporter med flyg, fartyg, tåg och lastbil har exploderat. Planetens hela yta har omformats, som efter en serie vulkanutbrott. Detta är egentligen den största gåtan i vår tid: Att den massiva påverkan på planetens biosfär som världshandeln lett till är så totalt icke-debatterad. Konceptet ”nio hållbara gränser” (planetary boundaries) för planeten lanserades av forskare 2009.

Det handlar om nio globala processer där mänsklig aktivitet hotar hela det väldiga och komplexa så kallade jordsystemet. Där ingår klimatförändringar, biogeokemiska flöden, förlust av biologisk mångfald, förändrad markanvändning, havsförsurning, färskvattenanvändning, ozonskiktets uttunning, aerosoler i atmosfären, nya kemiska substanser i omlopp. Fyra av dessa gränser anses redan passerade.

Bara en absolut faktaresistent människa kan blunda för att den exploderande världshandeln är en av de viktigaste faktorerna bakom överskridandet av dessa planetära gränser.”

Ibland anklagar debattörer åsiktsmotståndare för att vara okunniga, men sen talar de inte om vad okunskapen konkret består av.

I det här fallet är det mycket enkelt.

Förutom att vi haft 200 år av frihandelspropaganda, och inte som Greider tror, 20 år, är frihandeln ifrågasatt över hela världen.

Greider har förvisso rätt i att ingen angriper frihandeln ”i princip”. Men det beror på två saker. För det första att det är närmast omöjligt att angripa frihandeln i princip. Det är ostridigt att frihandel ger ökat välstånd med samma insatser av mänskliga resurser och att alla gynnas av frihandeln. För det andra finns det ingen anledning att ifrågasätta principen eftersom inget land tillämpar någon konsekvent frihandel (även om de säger det).

Här använder alltså Greider ett retoriskt trix som bygger på en dold premiss. Och den premissen är att det i huvudsak råder global frihandel. Men det stämmer inte. WTO-systemet är ofullständigt och förhandlingarna om ytterligare avreglering av handeln står i princip stilla. Anledningen är att alla länder har veto och många länder — både fattiga och rika — blockerar av varierande skäl förhandlingarna.

Världen består i praktiken av olika handelsblock som kompletterar WTO, men vare sig mellan eller inom handelsblocken råder total frihandel. EU har kommit långt, men det finns fortfarande begränsningar när det gäller data, tjänsteproduktion och fri rörlighet för arbetskraft. Under de senaste åren har det skett stora framsteg och ett stort bakslag (Trump och USA), men olika tekniska handelshinder ökar och världen står långt ifrån någon universell frihandel. När det gäller ”små och fattiga länder” har de full rätt att stå utanför WTO-systemet och bedriva exakt den handelspolitik de vill. Nordkorea är ett bra exempel. Landet deltar inte i världshandeln och kan inte ens tillverka en hygglig bil. De är bra på atombomber och missiler, men sådant görs ju i statlig regi i alla länder.

Detta faktum gör att protektionister inte behöver försöka sig på den hopplösa uppgiften att angripa frihandeln som princip. Istället försöker man stoppa de enskilda avtalen. Kampen mot TTIP, CETA och avtalet mellan EU och Japan har varit delvis framgångsrik. Argumenten är inte heller de klassiska som säger att ett land skall driva en reglerad handelf för att öka sin export och minska sin import. Istället används olika mer eller mindre påhittade argument om klimat och miljö, mänskliga rättigheter och produktsäkerhet. Detta är viktiga frågor, men de har inte i handelsavtal att göra och har dessutom sina egna avtal och FN-organ.

Greider använder ytterligare en dold premiss. Nämligen att det inte skulle förekomma handel utan frihandel som ideologisk princip. Men global handel fanns långt innan Adam Smith och Ricardo hade formulerat teorierna och ideologin. Att handeln exploderade under slutet på 1800-talet berodde på tekniska framsteg som ångmaskinen, järnvägen, stålskroven. Kostnaden för att transportera varor långa sträckor föll med tusentals procent på några decennier.  Ideologi kommer i många fall efter tekniken och förändringar av de ekonomiska förutsättningarna. Marx hade generalfel om det mesta, men han gjorde en viktig iakttagelse i att produktivkrafternas utveckling får en ideologiska överbyggnad (men inte bara, idéer har konsekvenser, det är till exempel svårt att tänka sig USA som ekonomisk stormakt utan dess frihetliga konstitution…).

Och handel inom länder är lika mycket handel som mellan länder. De allra flesta företag i ett land agerar på hemmamarknaden eller med de närmsta grannländerna. Det gäller inte minst USA och andra större länder.

Till sist undviker Greider att tala om vilket alternativ han förespråkar.

Självklart hade en konsekvent handelsfientlig politik medfört radikalt lägre handelsvolymer, men vi kan nog knappast föreställa oss hur livet skulle vara helt utan handel. Man kan bara spekulera. Några av de största länderna (med mycket kol och olja) hade uppnått någon form av industrialisering på 1700-talsnivå. Vi andra hade i huvudsak levat på svältgränsen. I Sverige hade vi saknat exempelvis salt och landet skulle varit helt kalhugget. Så var det på 1600-talet. Järnverken stod stilla i åratal i brist på ved. I stort sett allt vilt var hotat — det finns ett skäl till att jakt fortfarande har en air av överklass. Bara kungar och adel hade rätt att jaga. Tjuvjakt bestraffades hårt, ibland med stympning eller avrättning. Man kan med säkerhet säga att även enkla infektioner oftast skulle dödat oss, och att cancer eller en allvarligare olycka varit en säker död. Tandvård hade knappast funnits utöver tandutdragning, och bara överklassen skulle haft råd med lyxen att dricka sig ordentligt full innan ingreppet.

Göran Greiders artikel i ETC är ett exempel på politisk debatt som förs under förutsättningen att ingenting av det som sägs egentligen spelar någon roll eller förväntas ha någon relation till verkligheten.

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel