Kanske inte frihandel — men mer handel och mer välstånd

Det är en avgrund i retorik mellan australiensiska politiker och politiker i alla andra länder, särskilt Sverige. Barnaby Joyce, jordbruksminister i Abbots regering, är underbart frispråkig i sina kommentarer till Australiens handelsavtal med Japan.

Det är svårt att tänka sig en svensk minister säga ungefär att ”ja, det här blev inte så bra, men det var det bästa vi kunde få och det innebär trots allt en förbättring”. Rätt fjärran från uttalanden urvattnade av staber av ängsliga kommunikatörer.

Avtalet undertecknades den 7 juli och innebär lättnader  i tullar och kvoter mellan Australien och Japan.

Man kan dock konstatera att Joyce trots allt har producentperspektivet på handel. Det är anledningen till att han uppfattar avtalet med Japan som mindre fördelaktigt, att Australien redan från början hade sänkt sina tullar mot Japan och därför inte hade så mycket att förhandla med.

I själva verket har Australien redan dragit nytta av sina lägre tullar. De australiensiska hushållen har betala mindre för sina varor från Japan, och mindre effektiv australiensisk produktion har slagits ut.

Det är de stackars japanska konsumenterna som har drabbats. De betalar mer för sina produkter för att ineffektiva japanska företag skall överleva eller göra större vinster än de annars skulle ha gjort.

Nu får konsumenterna i både Australien och Japan bättre. Men australiensarna gör en större vinst än japanerna.

Att det skulle vara tvärt om beror på att man ser handel ur producenternas kortsiktiga perspektiv.

 


Taggar: Australien, Japan
Kategorier: Frihandel