Klarar TTIP-förhandlarna en tempoökning?

I fredags var den tolfte rundan av TTIP-förhandlingarna klara och EU:s chefsförhandlare Ignacio Garcia Bercero redovisade i ett uttalande resultatet. Som vanligt var det abstrakt och utgör gott material för en del tolkningar.

Det har en tid gått rykten i Bryssel om att TTIP-förhandlingarna har tappat tempo. Skälet skulle vara att USA:s administration har tappat lusten på grund av det kommande presidentvalet. Presidentkandidaterna är inte enade om nästan något men en sak har de gemensamt: protektionismen. Det har till och med ryktats om ett “TTIP-light”, någon form av avtal på ett begränsat antal områden, något som dock exempelvis den svenska regeringen avvisar:

“Ett sätt att försäkra sig om att handelsavtalet ska bli klart i år kan vara att gör det mindre omfattande och ambitiöst men det avvisas helt av den svenska regeringen.

– Jag tror inte att vare sig USA eller Europa skulle vara betjänta av ett TTIP light. Själva poängen med avtalet är att knyta ihop väldigt stora marknader och skapa världens största marknad. Då måste avtalet vara omfattande och djupt för att verkligen få de ekonomiska effekter som både USA och Europa eftersträvar, säger näringsminister Mikael Damberg (S) till Europaportalen.

Det är inte alls omöjligt att processen har tappat tempo under en tid. Men det är inte heller särskilt onaturligt. Det har gått en lång period mellan förhandlingsrundorna på grund av julhelgen och även om förhandlarna är högpresterande personer har ingen människa 100 procent framåtdrift hela tiden.

EU:s chefsförhandlare Ignacio Garcia Bercero medger också i sitt uttalande i fredags att det är dags att höja tempot (“pick up the pace”).

Och nu är det uppenbart att det tas nya tag för att få avtalet klart under 2016. Man lägger bland annat in två ytterligare förhandlingstillfällen innan sommaruppehållet. Då räknar man också med att ha konkreta texter klara på alla områden enligt Bercero:

“But what does progress mean?
Well, it means having on the table meaningful offers on all market access areas: on services, on tariffs and on public procurement. On procurement, we willexchange first offers next week, followed by three full days of discussions between our negotiating teams, on both the offers and the text of the chapter. In this area, the EU aims to achieve an outcome of the negotiations that corresponds to the ambition of the HLWG report, which provided for “enhancedbusiness opportunities through substantially improved access to government procurement opportunities at all levels of government on the basis of nationaltreatment”.

Progress also means that by the summer we should have tabled proposals in allthe regulatory and rules areas and have substantially advanced in the consolidation of those texts. This would mean that only the more difficult issuesin each chapter would remain bracketed.”

I praktiken handlar det alltså om att allt större delar av avtalstexten blir klar. Det förhandlarna fortfarande är oense om är skrivet inom hakparenteser. Det är framsteg, men självklart innehåller parenteserna en rad problem varav många tar tid att lösa och andra kan visa sig vara helt omöjliga att komma överens om. Men erfarenheten säger att förhandlarna får ihop ett dokument som kan som är i stort sett klart, och sen får politikerna lösa ut de sista problemen.

Man har även börjat diskutera EU:s förslag till ny investerardomstol, vilket förmodligen är en av de svåraste nötterna att knäcka:

“Firstly, investment protection. As of this round we are working on the basis of textual proposals from both sides. Investment protection is highly complex and this has been the first time that we have been able to discuss with our US counterparts our proposal for a new Investment Court System. This round marks the beginning of the discussions in this area so we have spent significant time understanding each other’s proposals better, and starting to identify areas of convergence.”

Det är ingen vågad gissning att amerikanerna är mindre sugna på att sätta upp en helt ny domstol. Det finns redan ett välfungerande internationellt rättssystem på området och som används i de frihandelsavtal som USA och EU har med i stort sett alla andra länder. EU-förslaget har ett par tydliga brister, främst att domarna måste väljas från en avgränsad grupp istället för att kunna utses på grundval av sina specialkunskaper. ISDS-fall är ofta sakligt komplexa och kan beröra helt olika områden. Det är en fördel att kunna välja olika personer till en tribunal beroende om fallet handlar om exempelvis arbetsrätt, datasäkerhet eller gruvdrift.

Men just nu är förmodligen valet i USA den största osäkerheten. När det gäller TTP-avtalet hoppas man kunna fatta beslut i kongressen mellan valet och bytet av administration. Då kan ledamöterna rösta utan alltför mycket hänsyn till väljarkåren. De som är valda är valda — de som är på väg ut är på väg ut. Och det politiska intresset är på nollpunkten efter en valrörelse.

Men TTIP kommer inte att kunna klämmas in i det fönstret. Även om avtalet blir klart och underskrivet i höst skall det genomgå en “juridisk korrekturläsning”, samt läsas och debatteras offentligt inte beslut kan fattas i EU-parlamentet, USA:s kongress och förmodligen av EU:s medlemsländer.

“Don’t hold your breath” som man säger på modern svenska.