Kort (nåja…) TTIP-skola för nybörjare

TTIP betyder Transatlantic Trade and Investment Partnership. Det är ett handelsavtal mellan EU och USA. Det betyder att det är det enskilt mest betydande avtalet i historien eftersom EU och USA är mycket stora ekonomier och de mest utvecklade både när det gäller forskning- och utveckling och som stabila och demokratiska samhällsbildningar.

Länk till EU-kommissionens informationssajt.

Förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP pågår samtidigt som vi har ett val till Europaparlamentet. Utfallet av EP-valet kommer att ha betydelse för vad som händer med TTIP.

Det betyder att en del av valdebatten kommer att handla om TTIP. Det betyder också att Frihandelsbloggen.se kommer att domineras av TTIP-debatten fram till EP-valet och även efter. Det är oklart när besluten om TTIP kommer att fattas i EU och i USA, men det sker garanterat inte före sommaren.

Eftersom allt som skrivs om TTIP innehåller mängder av förkortningar och hänvisningar kommer jag här ge en liten snabbkurs om TTIP. Det är helt enkelt en service till alla er som inte har hunnit ta del av debatten hittills men som av olika skäl har blivit intresserade av vad det handlar om.

Anledningen till att avtalet över huvud taget har kommit på förhandlingsbordet är förstås att handel innebär tillväxt, jobb och nya möjligheter för medborgarna i både USA och EU. Exakt hur mycket det handlar om är förstås omdiskuterat. Tyvärr har tidigare avtal, framför allt i USA, sålts in med kraftigt överdrivna prognoser och ibland helt felaktiga förutsättningar vilket nu slår tillbaka.

Vilka områden omfattas av TTIP?
Svaret är att ambitionen är att alla varor och tjänster skall omfattas av avtalet. Avtalet skall även omfatta tjänster, kultur, upphandling till offentlig sektor.

Är TTIP ett frihandelsavtal?
Svaret är mnja, det beror på terminologin. Sanningen är att det nog inte kommer att ingås några fler frihandelsavtal i världshistorien. Inte i meningen att lagstiftaren säger att ”nu tar vi bort alla tullar och kvoter, och allt som är lagligt att köpa och sälja i land A kommer att vara lagligt att köpa och sälja i land B samt tvärt om”. Det vore säkert bra, men i moderna samhällen är nästan allt reglerat på olika sätt. Få, om ens några tjänster och produkter är inte omgärdade med mängder regler och byråkrati.

Dessa regelverk är nationella och har stor potential att fungera som interna handelshinder. Inget land kommer att ensidigt ge upp sina regler. Konsekvensen är att handelsavtal måste samordna regelverken. I praktiken blir det inte frihandel utan en form av reglerad handel. Men det viktiga är att hanteringen av reglerna syftar till att underlätta handeln i stället för tvärt om. Meningen är att det skall vara lika för ett europeiskt företag att exportera till USA som till ett annat EU-land (undantaget valutan, USA är inte på väg att ansluta sig till euron eller EU till dollarn…)

Finns det några hinder på vägen mot ett färdigt avtal?
Ja. En enorm mängd. Tusentals detaljer skall hanteras i avtalet och när regelverk förändras är det alltid några som gynnas eller missgynnas, eller som ser möjligheter att lobba fram regler som är till förmån för dem. Dessutom finns det områden som är starkt känslomässigt laddade och därför kontroversiella för en bredare allmänhet. De är mer svårhanterade för dem som sköter förhandlingarna. Medan de har vana att hantera den vanliga lobbyismen (varje dag på jobbet innehåller påstötningar — det går tretton särintressen på dussinet) är de politiskt kontroversiella frågorna värre. Till sist skall ju avtalet godkännas av parlamenten i EU och USA. Är inte dessa frågor hanterade på ett vettigt sätt åker avtalet i papperskorgen. Det hände med det tidigare ACTA-avtalet.

 

Vilka är de kontroversiella områdena?

Maten
Som vanligt (frestas man säga). USA tillåter hormoner och genförädlade grödor som vi har förbjudit i EU. USA:s bönder är inte intresserade av ett läge där EU har kvar sina regleringar (interna handelshinder) men samtidigt säljer mat till USA.
EU vill å andra sidan skydda regionalt förankrade produktnamn. Det gillar inte producenter i USA, där exempelvis immigranter från Polen och Tyskland har tillverkat ”polsk” korv och ”tyskt” öl under traditionella produktnamn sedan 1800-talet och nu står inför hotet att behöva ändra sedan länge inarbetade namn.

ISDS
Medan maten är en mer känslomässigt laddad fråga är frågan om IDSD (Investor-state dispute settlement) kontroversiell mest på grund av mytbildning från grupper som i huvudsak är motståndare till handel, eller EU, eller USA, eller (vanligast) allt på en gång. Wikipedia är en tillräckligt bra källa för mer bakgrund.

Bakgrunden är att handelsavtal (det finns ett stort antal) ingås mellan stater, men om en stat bryter mot avtalet är det ofta företag som drabbas. Därför innehåller avtalen ofta en klausul om skiljedom. Konflikter tas inte till en offentlig domstol utan till en fristående ”domstol” som båda parter har kommit överens om. På så sätt kan tvister avgöras snabbt och utan att affärshemligheter behöver bli offentliga.

I retoriken mot TTIP har exempelvis Vänsterpartiet och Miljöpartiet formulerat detta som att företag skulle kunna stämma stater för uteblivna vinster, om till exempel Sverige skulle förbjuda vinster för privata företag inom offentlig tjänsteproduktion.

Detta är naturligtvis orimligt, men man hänvisar till tre fall som alla beskrivs utan att viktig information nämns. I praktiken är det på eller över gränsen för ren lögn.

Vilka är för och emot TTIP?
På en direkt fråga är alla ”i princip” för TTIP-avtalet. Det är svårt att vara traditionell protektionist med den intellektuella hedern i behåll. Men i praktiken är det uppenbart att exempelvis Vänsterpartiet och Miljöpartiet är motståndare. Det gäller både i Sverige och deras samarbetspartners inom EU. Det mäktigaste tyska facket IG Metall är motståndare. De är som sagt inte öppet motståndare till handel, men laborerar med så många villkor och förbehåll att ett avtal i praktiken skulle omöjliggöras eller bli nästan helt meningslöst.

I USA är exempelvis tankesmedjan CATO skeptisk och det finns en traditionell misstänksamhet mot handel i konservativa kretsar och bland företagare. USA är en så stor marknad att många amerikanska företag som är marknadsledande på hemmaplan har mer att vinna på att slippa konkurrens än på att få tillgång till nya marknader. IG Metall har sannolikt detta som ett av sina skäl: för den tyska verkstadsindustrin kan det vara tryggare på en skyddad EU-marknad än ytterligare lite tillgång till USA (dit de ändå säljer en och annan BMW, Audi och Merca…)


Taggar:
Kategorier: Frihandel