Kräver frihandel att Löfven åker till Saudi?

Dagens Industris ledarsida argumenterar väl för att statsminister Löfven gör rätt när han reser till Saudiarabien för att förbättra handelsförbindelserna.

Regimen i Saudi är förvisso en av de värsta i världen när det gäller i stort sett alla mänskliga rättigheter. Det finns nog inte en enda rättighet eller humanitär princip som inte kränks hårt och systematiskt.  Sverige är andra sammanhang är tydlig med det. Och i ytterligare andra sammanhang — exempelvis FN — har Sverige normala förbindelser eller till och med flirtar med diktaturregimer. Kina är världens största diktatur som vi handlar flitigt med och vi som varit med några år minns den närmast servila inställning svenska regeringar eller enskilda politiker ofta hade mot Sovjet, Kuba, DDR. För att inte tala om det svenska biståndet som i princip kunde gå till vilka skurk- och förtryckarregimer som helst givet att de hade rätt färg på märkena i sina uniformsmössor. Det är helt enkelt svårt med rimliga krav på konsekvens skilja ut just Saudiarabien som ett land statsministern inte kan resa till.

Att svenska staten försöker hålla bra diplomatiska förbindelser och gynna svenska exportföretag är dessutom inte ett problem. Regimer tenderar inte att bli bättre för att de isoleras och handel bidrar i allmänhet inte till att problemen förvärras. Det mesta talar för att ökat välstånd och kontakter är gynnsamt för befolkningen. Det finns ett skäl till att förtryckarregimer själva väljer isolering.

Men det är ändå värt att påpeka att frihandel inte är samma sak som att regeringar umgås på vänskaplig fot. Statliga handelavtal är inte detsamma som frihandelsavtal.

Frihandel sker mellan företag eller medborgare i olika länder som ingår frivilliga överenskommelser över gränserna. Den kräver inte att regimer blandar sig i. I princip har vi frihandel om regimer inte blandar sig i.

Men kräver inte frihandel i dag frihandelsavtal, det vill säga att två länders regeringar förhandlar och kommer överens?

Svaret är nej. Ett land kan införa ensidig frihandel genom att ta bort sina egna tullar, kvoter och tekniska handelshinder utan att fråga andra länder. Det landet som inför ensidig frihandel kommer att gynnas ekonomiskt genom att tillgången till import ökar konkurrensen och därmed sänker priserna. Resultatet blir högre levnadsstandard i det land som inför frihandel, även om den är ensidig.

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel