Lägre priser viktig del av ökad levnadsstandard

Ökat välstånd handlar inte bara om hur mycket pengar man får i lönekuvertet utan också vad man får för pengarna.

Den senare faktorn är grovt underskattad och påverkas i hög utsträckning av frihandel.

Mark J. Perry, ekonomiprofessor vid University of Michigan och medarbetare på American Enterprise Institute gör en kul jämförelse som visar hur priserna har utvecklats de senaste 50 åren. Artikeln är pulicerad av FEE (Foundation for Economic Education).

1964 kostade ett ”entertainment center” vilket var en färg-TV, radio och grammofon, cirka 6000 dollar i dagens penningvärde.

För de pengarna skulle man idag kunna köpa helt ny köksutrustning (kylskåp, frys, gasspis, tvättmaskin, torktumlare) och sju toppmoderna elektronikprylar (en Toshiba Satellite 15.6″ laptop, en Garmin 5 tums GPS, en Canon EOS Rebel T5i DSLR Camera, ett Sony 1,000 Watt, 5.1-Channel 3D Smart Blu-Ray Home Theater System, en Samsung 55 inch Smart HDTV, en Apple iPod Touch 64GB MP3 Player och en Apple iPhone 7 Plus).

Lägg märke till att större delen av de uppräknade produkterna inte hade varit tillgängliga ens för världens rikaste person på 60-talet och exempelvis den moderna TV:n har en kvalitet som ingen kunde föreställa sig för 50 år sedan, samma sak med tekniken för ljudåtergivning där en rad tekniska kriterier för ljudkvalitet helt enkelt har förlorat all relevans.

Ett annat sätt att jämföra är hur länge en normalinkomsttagare behöver arbeta för att köpa en viss produkt.

1965 skulle en amerikansk medelinkomsttagare ha behövt arbeta 293 timmar, nästa två månader, för att köpa den utannonserade TV:n.

I dag behöver en snittinkomsttagare bara arbeta 23 timmar för att köpa en Samsung Smart HDTV för 500 dollar. En lap top tar 18 timmar att arbeta ihop och en iPod Touch 13 timmar.

En intressant sak med de ovan uppräknade produkterna är förstås att de inte tillverkas i USA. Hade de tillverkats i USA skulle de ha varit betydligt dyrare. En annan intressant sak är förstås att alla produkterna är uppfunna och utvecklade i USA.

Vad vi ser är alltså effekterna av frihandel och globalisering. Utan den skulle produkterna knappast ha existerat i sin nuvarande form och framför allt varit mycket dyrare. Idag räcker inte ens USA:s hemmamarknad för att räkna hem utvecklingskostnaderna för avancerade produkter. Det krävs globala marknader för att få tillräckliga volymer.

Dessutom skulle länder som Kina, Korea och Vietnam vara betydligt fattigare. Det finns förstås ingen naturlag som säger att exempelvis kineserna skulle kunna ha tagit fram en industri motsvarande Apple, men det känns inte vidare sannolikt.

Ovanstående är viktigt att ha i bakhuvudet när man hör argumenten att frihandel håller tillbaka löneökningar och ”välbetalda industrijobb” försvinner. Frihandel, globalisering och allt mer automatiserade produktionsprocesser ger inom vissa produktområden kvalitetsökningar och prissänkningar som motsvarar löneökningar på många tiotals procent per år. Kostnaderna för dataöverföring och lagring går mot noll.

Om vi ser till Sverige, ett av världens mest öppna länder, har vi sedan 60-talet förlorat jobb inom tillverkning, processindustri, tyngre materialbearbetning. Ändå har vi haft en stadig tillväxt av jobb inom andra delar av ekonomin och dessutom ekonomiskt tillväxt. Inte något av de strukturproblem vi ser i Sverige har att göra med frihandel och globalisering utan med inhemska regleringar av arbetsmarknad och byggsektor.

 

 

 

 


Taggar:
Kategorier: Frihandel