Lyssna inte för mycket på storföretagen

”Europas storföretag ser få fördelar med TTIP-avtalet” rapporterar Deloitte som gjort en enkät bland svenska företag:

”Politisk osäkerhet kring EU:s framtid och fortsatt kostnadsfokus påverkar nu tydligt Europas storföretag. Att skynda långsamt med stort fokus på kostnadskontroll har därför högsta prioritet. Men svenska finanschefer är väsentligt mer positiva än genomsnittet, enligt rapporten European CFO Survey från revisions- och konsultföretaget Deloitte. Gemensamt för storföretagens finanschefer är ett svalt intresse för frihandelsavtalet [TTIP] mellan EU och USA.”

Detta kommer säkert att användas av TTIP-avtalet kritiker. Men i själva verket är det dels självklart, och i huvudsak irrelevant.

Det finns nämligen ett tydligt mönster i hur näringslivets representanter uppfattar politiska regleringar. Stora företag har sällan något emot skatter och regleringar, förbud och påbud. De har hela avdelningar för att hantera arbetsrätten och sitta i sammanträden med facket, finansiella muskler för att klara av fördyrande tidsåtgång på grund av tullar, kontroller, planprocesser, tillstånd och överklaganden.

Observera att detta konstaterande inte är ett skäl att moralisera över stora företag, att säga att de borde agera politiskt för avregleringar. Företag skall vara företag. ”Business of business is business”. Ett välfungerande samhälle bygger på funktionsuppdelning och tydligt avgränsade revir. De demokratiskt valda politikerna stiftar lagarna och företagen följer lagarna. Företagets etik är enkel: det som är lagligt och också rätt. Stora företag är stora för att de bygger på goda idéer, gott entreprenörskap och  välfungerande organisationer så de kan ge kunderna valuta för pengarna. De är väl anpassade till den regulatoriska miljön de verkar under och kan inte vara annat; inga företag kan i längden försöka gå på tvärs med den politik som förs, lika lite som det kan försöka strunta i vad kunderna tycker.

Men det betyder också att representanter för stora företag inte skall tas på alltför stort allvar när de gör generella uttalanden om politik. Det som är bra för de för tillfället existerande storföretagen är inte nödvändigtvis bra för samhällsekonomin. Det viktiga på lång sikt är inte att de nuvarande företagen (och jobben) finns kvar. Det kommer de nämligen inte att göra. Förr eller senare sveps de bort av utvecklingen. Det viktiga är att det hela tiden uppstår nya företag (och jobb) i ekonomin.

TTIP är ett skolexempel på en sådan förändring. Ledningen i nu existerande stora företag som handlar över Atlanten ser ingen riktig nytta med TTIP. De hanterar ju redan effektivt de problem som handelshindren mellan EU och USA ställer till. De har anställda som bara hanterar tullbyråkratin, de kan sprida kostnader för att testa produkter två gånger eller göra olika versioner för olika marknader på många enheter.  Tvärt om har stora företag en viss nytta av att handelshinder fungerar som ytterligare trösklar för mindre konkurrenter och uppstickare.

Som politiker och opinionsbildare handlar det om att se samhällsintresset på lång sikt. Och då handlar det om att många företag startas och har optimala förutsättningar att växa och utvecklas. Företag som startas i Sverige är nästan alltid beroenden av att snabbt komma ut på världsmarknaden. Därför är frihandeln extra viktig för svenska företag. Det är en viktig skillnad mot företag i Frankrike, Tyskland, England och framför allt USA som har en stor inhemsk marknad. Visserligen har svenska företag tillgång till EU:s inre marknad, men den är dels sämre än sitt rykte och inte minst är den fragmentiserad av skillnader i språk och kultur. En annonskampanj eller TV-reklamfilm kan sällan användas över hela EU.

Kort sagt bör man ta begränsad hänsyn till vad stora företag säger om politik och regleringar. Inte för att de är okunniga eller har dolda agendor, men för att de är specialiserade på den miljö de verkar i och inte ser problemen för mindre aktörer och nystartade företag.

 

 

 

 

 

 

 


Taggar: Deloitte
Kategorier: Frihandel