Migration och handel samverkar

Internationell handel är det som sker när varor och tjänster rör sig över nationsgränser. När människor rör sig över samma gränser kallas det internationell migration. De två frågorna är tätt sammanflätade på flera olika sätt.

För det första kan immigration förhindra outsourcing. I stället för att varorna tillverkas i fattigare länder flyttar människor från fattigare länder till de rika så att produktionen blir kvar i det rika landet. På så sätt kan migration vara ett substitut till annat ekonomiskt utbyte.

För det andra kan immigration öka specialiseringen, det vill säga den huvudsakliga vinsten från handel. Det finns forskning som visar att människor som redan finns i det rika landet klättrar upp i värdekedjan när invandrare kommer in i landet och konkurrerar om de enklaste jobben.

För det tredje ökar migration handeln, på två sätt. Dels fungerar invandrare som broar mellan det nya och det gamla landet, förmedlar kontakter och är en källa till kunskap om marknader och regelverk. Osäkerhet är ofta ett hinder för internationella ekonomiska transaktioner, något som minskas av migration.

Dels bidrar invandring till det som kallas nostalgihandel. Svenskar som bor i utlandet åker ofta till det lokala IKEA-varuhuset för att få tag på Kalles kaviar eller saltlakrits, saker de saknar ”hemifrån”. De flesta immigranter från fattiga länder har dock inga multinationella företag som så tydligt bär en nationell identitet att vända sig till, utan är tvungna att förlita sig på internationell handel för att få tag på sina favoriter. Den genomsnittlige honduranen, etiopiern eller filipinen i USA spenderar mer än 1000 dollar per år på varor som hen saknar hemifrån.

Forskningen har undersökt hur stora dessa handelseffekter är och funnit att de inte på något sätt är försumbara. När invandringen till USA från ett land ökar med tio procent ökar den amerikanska importen från samma land med 8,3 procent. För Kanada är motsvarande siffra 3,3 procent och för Sverige nio procent.

Av någon anledning ses det som ekonomiskt mycket mer allvarligt när människor rör sig, än när varor, tjänster och kapital gör det. Människan är naturligtvis mycket mer än bara en produktionsfaktor, men om man ser på henne enkom som det är skillnaden mellan migration och handel liten.

Fredrik Segerfeldt

Källor:

  • Gould, David M. (1994), ”Immigrant Links to the Home Country: Empirical Implications for U.S. Bilateral Trade Flows”, The Review of Economics and Statistics, volym 76, nr 2, sid 302-316.
  • Hatzigirgeou, Andreas (2009), ”Migration och handel – uppmuntrar invandring utrikeshandel?”, Ekonomisk debatt, årgång 37, nr 7, sid 23-36.
  • Head, Keith & John Ries (1998), ”Immigration and Trade Creation: Econometric Evidence from Canada”, The Canadian Journal of Economics, volym 31, nr 1, sid 47-62.
  • Newland, Katherine (red) (2010), Diasporas: New partners in development policy. Washington DC: Migration policy institute.