Sanders är lika cynisk (och/eller) okunnig som Trump

Retoriken i amerikansk handelspolitik liknar lyckligtvis inte den retorik vi har i Sverige och EU. Men frihandeln är nu under attack i primärvalsdebatterna och erfarenheten säger att amerikansk politisk debatt har en tendens att påverka vår egen debatt.

Bernie Sanders driver hårt att Clinton var anhängare till NAFTA och att det avtalet har kostat amerikanska jobb. Det har behandlats i en tidigare bloggpost, men förtjänar lite mer uppmärksamhet. Daniel Bier på FEE har skrivit en intressant artikel där han kollar fakta bakom Sanders retorik.

NAFTA är ett frihandelsavtal mellan Mexiko, USA och Kanada. Det har blivit en sorts symbol för problem med handel eftersom Mexiko är med. Mexikaner symboliserar det som många lågutbildade, vita amerikaner uppfattar som hotfullt, framför allt låglönekonkurrens.

Men frågan är om Sanders tes överhuvud taget stämmer?

Så här lät han i den senaste debatten mot Hillary Clinton:

”NAFTA, supported by the Secretary, cost us 800,000 jobs nationwide, tens of thousands of jobs in the Midwest. Permanent normal trade relations with China cost us millions of jobs.

Look, I was on a picket line in early 1990’s against NAFTA because you didn’t need a PhD in economics to understand that American workers should not be forced to compete against people in Mexico making 25 cents an hour.

… And the reason that I was one of the first, not one of the last to be in opposition to the TPP is that American workers … should not be forced to compete against people in Vietnam today making a minimum wage of $0.65 an hour.

Look, what we have got to do is tell corporate America that they cannot continue to shut down. We’ve lost 60,000 factories since 2001. They’re going to start having to, if I’m president, invest in this country — not in China, not in Mexico.”

Redan här presenterar Sanders en siffra som är totalt felaktig. De första fem åren efter NAFTA:s införande (1994-1998) tillkom i USA 15 miljoner jobb,  varav 700 000 industrijobb. De senaste 22 åren sedan NAFTA infördes har det tillkommit 28 miljoner jobb i USA.

Men, invänder någon, kan det ändå inte stämma att 800 000 jobb har försvunnit som ett resultat av låglönekonkurrens med Mexiko? Ja, självklart. Det skulle innebära 36 000 jobb per år. Men varje vecka söker 300 000 amerikaner arbetslöshetsunderstöd och i den amerikanska ekonomin försvinner och tillkommer 15 miljoner jobb varje år. En betydande del av USA:s arbetslöshet består av människor som är arbetslösa en kortare tid. De är ”mellan jobb” snarare än permanent arbetslösa. Och som i Sverige beror inte arbetslösheten på att det finns för få jobb, utan på att vissa grupper saknar nödvändiga kunskaper för att ta de jobb som finns. Företag har rekryteringsproblem samtidigt som det finns arbetslösa.

Men sammantaget betyder det att om NAFTA kostar amerikanska jobb handlar det årligen om ungefär så många jobb som försvinner under en enda dag.

Det finns en myt om att industriproduktion försvinner, att fysiska varor har spelat ut sin roll i den moderna digitala ekonomin. Redan Göran Persson talade på 90-talet om att det gamla industriföretagen hade spelat ut sin roll.

Det är dock rena dumheter. Vi kan inte leva av att titta på varandras postningar av mat, barn och katter på Facebook. Vi kommer inte till Thailand enbart med hjälp av internet även om vi kan köpa flygbiljetten och boka hotell på nätet. Välstånd består i ständigt ökande utsträckning av fysiska saker. Mat, bostad, kläder, vägar och bilar, datorer, telefonsystem, flygplan (för att flyga till Thailand). Det har aldrig tillverkats så mycket grejor som i dag. Men tillverkningen sker i allt högre utsträckning med hjälp av maskiner, och det som inte kan göras med maskiner är ofta enklare jobb som faktiskt kan läggas i utvecklingsländer med gott om arbetskraft. På en mobiltelefon står det ofta ”Utvecklad i USA, sammansatt i Kina”. Vi har hundratals produkter tillverkade i Kina, men få av oss äger något som är utvecklat i Kina eller har ett kinesiskt varumärke.

Men kan amerikanska arbetare konkurrera med mexikaner som tjänar 25 cent (2 kronor) i timmen?

Självklart inte. Men att det finns mexikaner som tjänar så dåligt beror på att det i Mexiko finns arbetsuppgifter med extremt låg produktivitet. Det handlar om småskalig tillverkning av korgar eller keramik för hand eller att slutmontera enkla plastleksaker. I länder som Mexiko kan man se personer vars enda arbetsuppgift är att sitta vid garageinfarten för att öppna och stänga porten. Att den typen av jobb finns och de arbets- och samhällsförhållande som hänger ihop med detta är i sig tragiskt. Men produkterna konkurrerar naturligtvis inte på USA-marknaden och situationen kan inte hanteras med handelspolitik.

De jobben är enkla, har lågt förädlingsvärde och därmed låg lön. En mexikansk datakonsult, revisor eller bilarbetare på en modern bilfabrik har inte låga löner.

Så när Sanders lovar att om han blir president kommer företagen ”tvingas investera i USA — inte i Kina, inte i Mexiko” bör man fråga sig vad han menar? Är det kinderäggleksaker, flätade korgar och handdrejade krukor som amerikaner skall producera för 25 cent i timmen? Eller tror Sanders att den typen av jobb kan ge en lön som går att leva på i USA?

För om han menar att företag skall investerar i USA för att skapa kvalificerade jobb som ger hög lön så sker det redan.

Höga tullar mot exempelvis Mexiko skulle dels drabba mexikaner som jobbar i sektorer med höga löner. Det är ju de företagen som exporterar till USA, efterfrågan på flätade korgar är begränsad. Och dels drabba de fattigaste amerikanerna som kan köpa billigare produkter på grund av import från Mexiko. Men det är bara första steget: efterhand kommer Mexikanska regeringen slå tillbaka med egna handelshinder, vilket drabbar USA:s export till Mexiko — ungefär 236 miljarder dollar (ett halvt svenskt BNP).

En del mexikanska arbetare i den modernaste delen av Mexikos industri skulle förlora sina jobb. En del amerikaner skulle förlora sina jobb och få dyrare varor.

Att Bernie Sanders är för denna politik visar att han är lika ignorant och cynisk som Trump. Att han är en aning mer verserad gör inte hans politik bättre.

Men får väl hoppas att de här tankegångarna inte kommer till vår sida av Atlanten. Min gissning är att många TTIP-motståndare har ungefär dessa uppfattningar, men att de inte är riktigt gångbara. Istället skräms man med myter om miljö, folkhälsa, GMO och att TTIP skulle ha inverkan på klimatet.


Kategorier: Frihandel