Som att skylla bakfyllan på att man slutade dricka…

Visst kan införandet av frihandel orsaka att företag och branscher får problem så att anställda och ägare drabbas. Men grundorsaken är inte frihandeln, utan att det fördes en protektionistisk politik till att börja med. 

Enligt SvT anser årets ekonomipristagare att frihandeln orsakar att folk förlorar jobben.

“Pristagarna Abhijit Banerjee och Esther Duflo har gett ut en bok om vår tids ekonomiska problem. De menar att frihandeln visserligen ger billigare varor men på bekostnad av att vissa förlorar jobben.
– Vi begår misstaget att anta att omställningen till handel är billig, säger Abhijit Banerjee.

Mot bakgrund av USA:s handelskrig ger sig två av årets ekonomipristagare in i debatten om frihandel. De får priset för sin forskning om utvecklingsekonomi och fattigdomsbekämpning. Men även i USA ser de en fattigdom växa fram – på grund av frihandeln som haft ett betydande pris i vissa delar av samhället. De samhällen där jobben flyttat utomlands.”

Det stämmer förvisso att företag i sektorer som tidigare varit skyddade av handelshinder måste skära ner eller går i konkurs när ett land öppnar för friare handel.

Men problemet är inte frihandeln, utan den tidigare protektionismen som gjorde att ineffektiva företag kunde överleva. Att göra något i det egna landet som kan köpas billigare från ett annat land ger en välfärdsförlust.

I en mån är det förstås en filosofisk fråga var ett problem börjar, men att skylla på frihandeln och inte på den tidigare protektionismen är som att skylla bakfyllan på att man slutade dricka dricka kl 01:30 natten innan. Hade man fortsatt kolka vin skulle man sluppit bakfyllan.

Frihandeln ger förvisso att en del jobb går förlorade, men den ger också nya jobb. Dock i andra branscher och framför allt mindre synligt. När stålverket lägger ner eller klädfabriken flyttar syns det tydligt, ett antal hundra jobb försvinner. Men de nya jobben uppstår sällan genom att det startas en helt ny fabrik. Istället uppstår de ett och ett i många olika företag — en process som inte ger några rubriker och sällan går att skilja från den naturliga dynamiken på en modern arbetsmarknad. Jobb försvinner och nya uppstår varje dag i en marknadsekonomi.

Att många jobb försvinner på en gång och på en plats ger förstås större problem än att de försvinner successivt i hela ekonomin, och det måste hanteras politiskt genom stöd till kompetensutveckling och liknande. Men det finns ingeting i föreställningen om frihandel som säger att det inte bör göras eller vilka metoder som bör användas. Men det sämsta alternativet är att fortsätta med protektionistisk politik. Dessutom har nästan alla stora politiska reformer negativa effekter för vissa grupper som måste hanteras på ett rationellt sätt.