Tidningen Affärsvärlden har svag artikel om ISDS

Affärsvärlden har en artikel om ISDS (ej på nätet).

Hyggligt informerad, men med några underligheter.

1. Perspektivet är att antalet stämningar mot stater har ”exploderat” på senare år. Från ett dussintal på 90-talet till cirka 600 nu, tjugo år senare. Men detta är en ackumulerad siffra. Just nu pågår ett 50-tal. Någon explosion handlar det knappats om med tanke på hur många avtal det finns och hur mycket direktinvesteringarna i världen har ökat på två decennier. Artikeln säger också att flest stämningar drabbar utvecklingsländer, vilket också är naturligt eftersom dessa länder ofta är korrumperade och saknar fungerande rättssystem.

2. En av de viktigaste källorna i artikeln är Corporate Europe Observatory. Organisationen presenteras som  ”en organisation som hör till de kritiska rösterna och som granskat investeringsskyddsavtalen och affärsjuristernas roll”. I själva verket är det en vänsterorganisation där bland annat den svenska vänsteraktivisten  America Vera-Zavala är aktiv.

3. Artikeln ger intryck av det är juristerna som driver på antalet stämningar och att dessa jurister dessutom favoriserar företagen, men påpekar inte att alla avtal med ISDS-klausul är formulerade och undertecknade av nationella regeringar som har gått med på skiljedomsförfarandet. Det är ju avtalen, inte juristerna, som bestämmer om det är meningsfullt att stämma eller inte. Företagen vinner bara cirka 30 procent av fallen.

4. Artikeln är skriven så man får intrycket att ISDS är ett påfund som mest finns för att gynna företag och jurister. Det framgår inte att ISDS fyller en funktion, nämligen att tillhandahålla en internationell rättsordning som gör att företag vågar investera miljarder i länder med obefintliga eller starkt korrumperade rättssystem.

Detta påstående är inte riktigt sant. Det står faktiskt så här i artikeln: ”Förespråkare menar att investeringsskydd behövs för att garantera företag rättssäkerhet så att de kan investera i länder med svaga rättssystem. Skyddet ska locka utländska investeringar till länder. Bolagen har genom avtalen rätt att stämma stater för uteblivna intäkter när nya lagar införs. Företag kan stämma stater, men stater kan inte stämma företag.”

En mening, omedelbart följd av ett par påstående med tydlig negativ vinkel.

Det sista påstående är dessutom helt fel. Om exempelvis Sverige, Nigeria eller vilket annat land som helst vill stämma företag går det alldeles utmärkt. Men då går de förstås till sina egna, nationella domstolar. ISDS gör inte företag immuna mot en nations myndigheter och rättsväsende.

Man hade nog väntat sig att tidningen Affärsvärlden var lite utförligare kring varför ISDS finns i ett par tusen internationella handels- och investeringsavtal sedan 60-talet.

 


Kategorier: ISDS