Tolfte TTIP-förhandlingen — som vanligt en uppvisning i demokrati och öppenhet

TTIP-förhandlingarna fortsätter. Processen är den mest öppna förhandlingsprocess som någonsin har genomförts. I princip vem som helst har möjlighet att dra sina synpunkter och få svar på frågor inför varje förhandlingsomgång.

Den 22 till 26 februari hålls den tolfte förhandlingsrundan om TTIP-avtalet i Bryssel.

Alla avtalets tre huvudområden — ”market access, regulatory cooperation, and rules” — kommer att behandlas.

Den 24 februari kommer olika intressegrupper göra sina dragningar på förmiddagen och informeras om förhandlingarna på eftermiddagen. I praktiken kan vilken intressegrupp som helst registrera sig och få möjlighet att göra en dragning av sina synpunkter inför förhandlingsdelegationen (länk till registreringssidan).

Den 26 februari hålls presskonferens som också streamas.

Ovanstående är standardproceduren vid förhandlingsomgångarna. TTIP-förhandlingarna har garanterat världsrekord i öppenhet när det gäller både att ta in synpunkter från allmänhet och intressegrupper, och att ge regelbunden återkoppling.

Mot bakgrund av detta är det uppenbart att kritik som går ut på att förhandlingarna förs ”i slutna rum” och är ”hemliga” saknar verklighetsförankring. Större öppenhet går knappast att ha när det gäller förhandlingar. Det finns inget exempel i världen på att förhandlingar förs under total öppenhet. Även i väl utvecklade demokratier som i Sverige sker en betydande del av det offentliga beslutsfattandet under sekretess — särskilt gäller det relationerna med främmande makt. Detsamma gäller mer prosaiska sammanhang som när man tar fram ett upphandlingsunderlag i en kommun eller avtalsförhandlingarna på arbetsmarknaden. Demokratin och öppenheten garanteras genom att de folkvalda politikerna har gett uppdraget att förhandla och satt upp ramarna, samt att resultatet av förhandlingarna offentliggörs, debatteras offentligt och godkänns av de folkvalda politikerna.

Exakt samma process omgärdar TTIP. EU:s regeringar och parlamentet har givit uppdraget att förhandla TTIP-avtalet, bestämt ramarna för avtalet och kommer till sist att debattera och godkänna eller förkasta det. Det är demokratiskt kontroll från första till sista sekunden av processen. Det finns ingen extern makt som har hittat på att EU skall förhandla fram ett frihandelsavtal med USA.

Kritikerna mot TTIP påstår felaktigt att det saknas demokratiskt inflytande och kräver att själva få insyn och inflytande på processen. Men, med all respekt; ”gräsrotsorganisationer” bestående av varierande konstellationer av högljudda aktivister har inget demokratiska mandat. Inte ens det faktum att de kan få människor att skriva sitt namn på en websida eller samla ihop demonstrationer ändrar detta faktum. Den som tycker att en demonstration i Tyskland med några hundratusen deltagare är en viktig opinionsyttring kan jämföra det med att i Sverige, världens mest sekulariserade land, genomförs över ca 16 miljoner gudstjänstbesök per år. Ingen påstår för den skull att kyrkan skall ha ett avgörande inflytande över lagstiftningen eller ens att de som går i kyrkan vet särskilt mycket eller bryr sig särskilt mycket om religion.


Taggar:
Kategorier: TTIP