TPP kan vara lockande alternativ när USA blir allt mer opålitligt

När USA sviker frihandeln kliver omedelbart andra fram på arenan. Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC) har sitt toppmöte i veckan och det är tydligt att Kina försöker ta initiativet till att stärka organisationens handelspolitiska roll. Detta ger ett nytt läge för USA och TPP.

Många anser att valet av Donald Trump som president är dödsstöten för TPP-avtalet.

Det är tyvärr av allt att döma helt riktigt ur en synpunkt, men kanske inte sant ur en annan.

Vad som främst är hotat är USA:s anslutning till avtalet. Debatten i USA (och här i Sverige) är ofta extremt USA-centrerad. Men även om USA:s roll i TPP-förhandlingarna var stor och USA det viktigaste landet, är avtalet inte beroende av att USA ansluter sig. Det skriver Brookings i en intressant artikel av Mireya Solís som är Senior Fellow vid Center for East Asia Policy Studies.

TPP-avtalet kommer att behöva omförhandlas, men i princip berörs bara den klausul som säger att USA måste vara med. Stryker man USA från den klausulen kan de andra elva länderna gå vidare.

Självklart är detta svårare än  det låter. TPP är ett noga avvägt paket där många länder uppfattar sig ha gjort uppoffringar för att få tillgång till den värdefulla USA-marknaden — varför skulle de länderna vilja fortsätta när den fördelen har försvunnit?

Svaret är att ett antal saker har hänt:

  1. Möjligheten att få tillgång till USA-marknaden genom TPP har i för tillfället försvunnit.
  2. Om USA:s regering börjar rota i NAFTA, inte går vidare med TTIP, startar handelskrig med Kina, ifrågasätter WTO och på andra sätt orsakar massiv osäkerhet kring världshandeln det kommande decenniet ökar TPP-avtalet i värde. Det kommer vara en av de få fasta förhållandena man kan ingå i.
  3. Trump säger sig vilja ha separata avtal mellan USA och enskilda länder, förmodligen för att han genom det antar att USA får en starkare förhandlingsposition. Det är nog ett helt riktigt antagande. Men även detta gör TPP mer värdefullt. Om TPP finns har de länder USA skall förhandla med ett alternativ; deras förhandlingsposition mot USA stärks.
  4. Det förs halvhjärtade förhandlingar om ett regionalt handelsavtal i Asien, RCP,  (Regional Comprehensive Economic Partnership). Kina sade sig redan dagen efter Trumps valseger vilja intensifiera dessa. För framför allt Japans del vore TPP en fördel för att kunna balansera Kinas regionala övertag.
  5. Ett existerande TPP skulle utgöra en lockelse på USA den dagen påståendena om protektionismens välståndsskapande som vanligt visar sig vara en bluff. De handelsvänliga krafterna kan peka på att det finns ett existerande samarbete som USA en gång var med och skapade. Det är bara att knacka på dörren och be om att få komma in. Om TPP däremot inte har förverkligats skall man börja om från ruta 1.

Om TPP skall räddas kommer det vara Japan som driver på eftersom landet är den absolut största kvarvarande ekonomin i avtalet.  Japan har två ytterligare skäl att vilja gå vidare. För det första har landet redan ratificerat TPP-avtalet och för det andra kan det komma att gnissla med dess export till EU. England har varit Japans entré till EU med stora bilfabriker och huvudkontor. Just nu ligger som bekant allt detta i stöpsleven.

Med andra ord kan läget för Trump förändras snabbt. Han har tvivelsutan trott att om USA drar sig ur faller allt. Men i en situation där USA är en notoriskt opålitlig avtalsparter som skall bråka och omförhandla allt och där det är timsnoteringar på vad som gäller kommer förstås omvärlden att söka sig vägar att gå vidare utan USA. USA:s centrala roll har delvis hängt på ett långsiktigt internationellt agerande.

 


Kategorier: USA, TPP