Trump kan starta handelskrig från dag ett om han blir president

Här på Frihandelsbloggen.se har konstaterats att även om Hillary Clinton och det politiska klimatet i USA just nu är oroande protektionistiskt kommer Donald Trump att vara mycket värre för frihandeln än Clinton.

Hon kommer som president knappast föra frihandeln framåt och kanske till och med orsaka en del problem. Men till skillnad från Trump kommer hon inte ställa till fullskaligt handelskrig av 30-talssnitt.

Nu framgår det i en artikel i DI av Carl B Hamilton — lite av frihandelns grand old man just nu i Sverige — att läget är betydligt värre än någon tidigare trott. Presidenten har nämligen makt att helt på egen hand införa olika typer av handelshinder om det kan motiveras av hot mot den nationella säkerheten:

“Kan verkligen president Trump på egen hand starta ett handelskrig mot omvärlden? Det finns väl ändå en maktdelning i USA med kongressen och domstolarna som kan stoppa honom?

Dessvärre är det korta svaret att kongressen och domstolarna knappast kan stoppa Trump. De kan knappast ens fördröja införandet av nya protektionistiska åtgärder.

Den rättsliga regleringen har ända sedan första världskriget, med start i ”Trading with the Enemy Act”, successivt kommit att se utrikeshandeln som en del av säkerhetspolitiken. Den trenden accelererade under kalla kriget och åtgärder mot import kan utlösas snabbt.

Handelspolitiken har alltmer kunnat styras av presidentens bedömning av ”det nationella säkerhetsintresset”. Det har visat sig vara en mycket anpassningsbar formulering. Kongressen är närmast maktlös om presidenten med hänvisning till nationell säkerhet exempelvis vill riva upp handelsavtal, höja tullar eller införa kvoter. Detta framgår av en omsorgsfull rättslig analys från tankesmedjan Peterson Institute i Washington DC.

Kina är ett särskilt hatobjekt för Donald Trump. Varken Kina eller andra länder kommer antagligen att acceptera Trumps nya handelsrestriktioner, desavouering av bindande WTO-regler och uppsägning av ingångna ”job-killing” handelsavtal. Det utlöser handelspolitiska motåtgärder: Varor och tjänster från USA beläggs med höjda tullar och importkvoter. Export till USA av vitala varor och tjänster kan komma att stoppas av omvärlden. Globala produktions- och försäljningskedjor slås isär. Varor och tjänster som köps av vanliga människor (som livsmedel, kläder och bilar) blir dyrare och urvalet mer begränsat. Många människor blir arbetslösa – inte minst i USA!

Trumps ekonomiskt inåtvända och politiskt nationalistiska politik går på tvärs med hans slogan ”Make America Great Again”. Med hans politik skulle USA:s handels- och säkerhetspolitik kunna driva bland annat övriga Asien i armarna på Kina.

Här hemma bör man, naturligtvis, fråga sig hur Sverige skulle klara sig i en Trump-värld av protektionism och inåtvändhet? Illa, är det korta svaret.

När det gäller export av varor och tjänster är Sverige, direkt och indirekt, mera beroende av handel med USA än någon av våra europeiska handelspartners. Genom svenska företags sammantvinning med andra länders produktionsprocesser (värdekedjor) är minst 1,5 miljoner jobb i Sverige beroende av slutlig efterfrågan i USA (enligt färsk OECD-statistik och Kommerskollegium). Motsvarande tal för Tyskland och andra EU-länder är väsentligt lägre. Svenska jobb och företag skulle därför drabbas hårt om Trumps handelspolitiska vision förverkligas.”

Vid sidan av Trumps säkerhetspolitiska oklarheter är handelspolitiken det förmodligen starkaste skälet för alla utanför USA att hoppas att han inte blir USA:s president.

 

 

 


Kategorier: USA, Protektionism