Tvåhundra år sedan “On the Principles of Political Economy and Taxation.”

Ricardos teori om komparativa fördelar har just fyllt 200 år.

Samtidigt hotar Trumpadministrationen frihandeln.

En kort påminnelse om varför det är bra med global frihandel:

  1. Det är en mänsklig rättighet att få förfoga över sin egendom. Att byta det man äger mot andra människors egendom är således även det en rättighet. Det skall ingen lägga sig i, ens vid en nationsgräns.
  2. Att byta ökar välståndet. Om en person har något hon inte behöver kan hon hitta någon att byta med. Ju större marknader, desto större chans har man att hitta den perfekta bytesaffären.
  3.  Ju större marknader desto större möjligheter till specialisering.
  4. Ju större marknader, desto större volymer vilket betyder att produktionskapital används bättre. En maskin som går hela dygnet betalar sig dubbelt så fort som en maskin som bara går halva dygnet. Produkterna från maskinen blir billigare för konsumenterna.
  5. Arbetsdelning, det vill säga teorin om komparativa fördelar i praktiken. Ju större marknader, desto mer delas arbetet upp på olika moment som utförs av den som är minst dålig på det momentet jämfört med andra producenter. Det är därför det är lönsamt att exempelvis en bil består av komponenter från 1000 tillverkare i 100 olika länder trots kostnader för planering, koordination, transporter, språkproblem och kulturella skillnader.
  6. Underskott i handelsbalansen är inget problem. Det betyder bara att ett land är rikare än ett annat land så att konsumenterna köper mer än i det andra landet. Att amerikanerna, bland de rikaste i världen, köper mer importprodukter än kineserna som fortfarande är jämförelsevis fattiga, förvånar inte. Kinesiska hushåll sparar mer än dubbelt så mycket som amerikanska hushåll. Det är inte konstigt. I fattiga länder är människor mer noga med att bygga upp en ekonomisk trygghet genom sparande. Den svensk som är född på 60-talet eller tidigare minns tidningen Lyckoslanten som delades ut i skolorna tillsammans med sparbössor. Barnen närmast indoktrinerades i att det var bra att spara pengar och sparsamhet räknades som en mycket viktig karaktärsegenskap med en starkt moralisk dimension — en dygd.
  7. När ett land, exempelvis Kina, säljer mycket till ett annat land, exempelvis USA, får det landet förstås en massa dollar. Vad använder man dollar till om man inte köper upp dom på amerikanska varor? Just det. Investerar i USA. Amerikanerna får tillbaka sina dollar i form av investeringar.

Att frihandel mellan nationer är av godo för alla har stått klart sedan 1700-talet. Samtidigt finns det alltid i varje land särintressen som för tillfället uppfattar utländsk konkurrens som ett hot. De kan till och med ha rätt i att den utländska konkurrensen är ett hot mot just deras företag och jobb. Det finns ibland en motsättning mellan individuellt välstånd och samhällsekonomisk rationalitet. Företag kan gå under och folk förlora jobbet på grund av utländsk konkurrens. Men det spelar knappast någon roll om man blir utkonkurrerad av ett företag i grannkvarteret, grannstaden, grannlandet eller ett företag på andra sidan jorden. I Sverige och de flesta EU-länder finns det a-kassa just för att hantera effekterna av en dynamisk ekonomi, oavsett om den är nationell eller internationell. Alternativet, att med lagar tullar och subventioner försöka skydda företag och anställda från förändring leder till att alla förlorar.


Taggar:
Kategorier: Frihandel