USA:s ambition är först TPP — sen TTIP

Chanserna för att de två stora handelsavtalen skall kunna ros i land har ökat genom den nya demokratiska majoriteten i USA:s kongress. Men tidplanen är långsiktig och TTIP kommer knappast att vara klart före presidentvalet 2016.

— Ur ett amerikanskt perspektiv förutsätter TTIP att USA får TPP och TPP förutsätter TPA.

Dan Ikenson från CATO Institute var förste inledare på ett seminarium om TTIP som anordnades av Timbro och ECIPE torsdagen den 18 december (detta är det första av två blogginlägg — det andra kommer att bygga på Fredrik Erixons presentation vid samma tillfälle).

För eventuella läsare som inte deltar på heltid i debatten om frihandel kan en förklaring av förkortningarna vara på sin plats.

  • TTIP betyder ”Transatlantic Trade and Investment Partnership” och är ett stort handels- och investeringsavtal som just nu förhandlas mellan USA och EU.
  • TPP betyder ”Trans-Pacific Partnership” och är motsvarande stora avtal som just nu förhandlas mellan USA och en rad länder i Stillahavsområdet.
  • TPA betyder ”Trade promotion Authority” och är rätten för USA:s president att förhandla fram ett avtal som kongressen måste anta eller avvisa i sin helhet utan att göra några ändringar i det. Den rätten måste kongressen ge presidenten, och för tillfället har Obama inte en sån rätt. Kallas också ”fast track”, ett snabbspår för handelsavtal.
  • En ytterligare förkortning som är viktig i sammanhanget är ISDS som betyder ”Investor-State Dispute Settlement” vilket är en klausul om skiljedom som finns i de flesta handels- och investeringsavtal.  Om utländska företag anser att staterna som omfattas av avtalet inte lever upp till sina åtaganden kan denna tvist tas till en skiljedomstol som båda parter på förhand har valt ut.

Ikensons uppfattning är att Obamas administration prioriterar att få TPP-avtalet med Stillahavsländerna i hamn. Alla andra uppgifter, inklusive TTIP-avtalet med EU, kommer i andra hand.

Vid årsskiftet ökar chanserna för Obama att få en fast track-lagstiftning från kongressen då den tas över av en republikansk majoritet. Även om det kan variera är republikanerna traditionellt mer frihandelsvänliga än demokraterna, och så är det även nu.

— Demokraterna gjorde ett utkast till TPA-lagstiftning som innehöll ett stort antal förbehåll, men inte ens det kom till omröstning då Demokraterna inte ville ha en för det egna partiet kontroversiell fråga inför valet i höstas.  Men andra ord har inte Obama en sådan lag att stödja sig på.

En fråga när det gäller handel som sällan förekommer i diskussionen i Sverige eller EU är valutamanipulation. I den amerikanska debatten är frågan om underskott i handeln och att framför allt kineserna manipulerar växelkursen mellan Kina och USA framträdande. Kineserna antas hålla en låg växelkurs mot dollarn så att kinesiska varor blir billiga i USA, medan amerikanska varor blir dyra i Kina. Därför finns det ett tryck på någon form av mekanism i handelsavtal som medger kompensation för eventuell manipulation av valutakurserna. Svårigheten är att avgöra om valutakursen verkligen är manipulerad och i så fall hur mycket. Det kan man möjligen veta i efterhand, men knappast i varje aktuellt läge.

Obama har varit oklar när det gäller handel. Vissa avtal har ingåtts under hans presidentskap, men det har inte funnits en tydlig linje.

— Och just nu sker en polarisering inom demokraterna. Det finns krafter som drar partiet till vänster, ungefär som Tea-partyrörelsen gjorde med Republikanerna. Men det betyder att många demokrater som är i politikens mittfält tvingas ännu mer mot mitten. Republikanerna som vill ge Obama TPA vill gärna ha ett tiotal demokrater med sig, om inte annat för att ge stabilitet efter nästa val. Efter TPP kommer TTIP och då får inte handelsfrågan ha nya problem.


Kategorier: Frihandel, TTIP, USA, TPP