Två dagar innan 20-årsfirandet av den baltiska frigörelsen skriver Mats Johansson, grundare av Frivärld och moderat riksdagsledamot, på DN debatt. Temat för artikeln är de politiska utmaningarna inför det lettiska parlamentsvalet.
Den ryska stormaktsambitionen utgör ett hot mot Baltikum trots att det militära hotet från Sovjetunionen inte längre kvarstår. Detta hävdar Johansson som pekar ut fyra inrikes faktorer i Ryssland som talar för ofred i förhållande till de baltiska staterna:
1. Ryssland är politiskt totalitärt; det saknas motkrafter till centralmakten, Putins ”vertikal”.
2. Landet destabiliseras av inre problem, som korruption, missbruk, minskad befolkning.
3. Den ekonomiska makten hos oligarkerna hotar på sikt Baltikums självständighet.
4. Det militära upprustningsprogrammet, 650 mdr USD till 2020, påverkar hela läget kring Östersjön. Inte här och nu, men successivt under den kommande tioårsperioden – om det genomförs.
Johansson betonar hur Estland, Lettland och Litauen har utvecklats mycket och fort under de 20 år de varit fria. Trots att de baltiska staterna gjort föredömliga framsteg är frigörelsen emellertid ännu inte helt fullbordad. Detta belyses inte minst genom splittringen inför det lettiska parlamentsvalet den 17 september.
”Lettland står inför ett politiskt vägval med risk för återfall i en sammanblandning av politik och svart ekonomi. Splittringen mellan reformvänner, nationalister och ryskdominerade gynnar Kreml och Vladimir Putins uttalade stormaktsambitioner, medan hela Baltikum behöver stabilisera sin ekonomi och fortsätta frigörelsen från oligarker och ryskt inflytande” skriver Johansson.
Läs hela artikeln.